Wikispeech/MediaWiki-inventering

MediaWiki-inventering och potentiell Wikispeech-användning hos svenska myndigheter

Bakgrund

Enligt EU:s webbtillgänglighetsdirektiv ska hela offentliga sektorn och alla statliga och kommunala bolag uppfylla ett antal krav på tillgänglighet för sina webbplatser, extranät, intranät, dokument och appar.

Av erfarenhet vet vi att några olika myndigheter har experimenterat med MediaWiki. Vi vet även att det finns andra kollaborativa wiki-plattformar som används. Wikimedia Sverige håller på att utveckla talsyntesen Wikispeech för MediaWiki, vilket innebär att MediaWiki, när talsyntesen är klar, kommer att uppfylla tillgänglighetsdirektivet. Det innebär en konkurrensfördel gentemot flera andra wiki-baserade plattformar.

För att veta hur MediaWiki används i myndighetssverige, och därmed kunna lägga upp en plan för hur vi ska kunna få fler myndigheter att använda sig av MediaWiki och Wikispeech i Sverige, skickade vi en fråga till samtliga myndigheter (ännu inte till kommuner) huruvida de idag använder MediaWiki. Detta dokument är ett försök att sammanfatta lärdomarna från denna inventering.

Statistik

Vi mailade totalt 358 myndigheter. Av dessa har i dagsläget 134 svarat. Av dessa 134 har i sin tur 98 svarat att de inte använder MediaWiki, och att de inte i dagsläget har några planer på att använda det i framtiden. 1 har svarat att de har använt MediaWiki men stängt ner, ytterligare 1 har svarat att de använder MediaWiki men håller på och migrerar till en plattform som är mer förenlig med deras övriga verktyg. Två har svarat att de använder MediaWiki. Ungefär 15 har svarat att de är intresserade, och ytterligare ett tiotal har svarat att de ska överväga det och gärna framöver tar del av mer information.

Myndigheternas uppbyggnad

Värdmyndigheter och nämndsmyndigheter

En viktig slutsats av arbetet är att svenska myndigheter inte alla arbetar allena med dessa frågor. I några fall samverkar myndigheter med varandra för uppköp av exempelvis IT-tjänster. I ganska många fall är en myndighet värdmyndighet åt andra myndigheter. Det gäller i högsta grad för de myndigheter som har väldigt liten personal eller ingen alls, exempelvis mindre nämnder – Centrala Djurförsöksetiska Nämnden och Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård har Jordbruksverket som värdmyndighet, och Gentekniknämnden har Vetenskapsrådet som värdmyndighet. Skatterättsnämnden är i sin tur en så kallad “nämndmyndighet”, som därför har Skatteverket som värdmyndighet. Det gäller även för Forskarskattenämnden.

Det gäller dock inte bara små myndigheter med lite personal, utan även för en myndighet som Valmyndigheten, som har Skatteverket som värdmyndighet enligt “avtal om värdmyndighetsskap”.

Myndigheter med koordinerade inköp

Domstolarna, som alla är självständiga myndigheter, får all upphandling av IT-tjänster centralt koordinerat av Domstolsverket. På samma vis koordineras all upphandling av länsstyrelsernas motsvarande tjänster också centralt. Universiteten och högskolorna ansvarar dock i hög grad själva för sina egna tjänster, vilket även gäller för centralmuseerna. Det medför såklart att om Domstolsverket, eller andra motsvarande myndigheter, blir övertygade om att MediaWiki är användbart, medför det förmodligen att även de myndigheter som stödjer sig på Domstolsverket för mjukvaruutveckling och inköp, också kommer att börja använda MediaWiki. Förhållandet mellan olika myndigheter, exempelvis vilka som är värdmyndigheter och vilka som är nämndsmyndigheter, beskrivs i ett kalkylark från Statskontoret.

Slutsats

Den enkla inventering som har gjorts ger dock vid handen att Skatteverket, Vetenskapsrådet, Domstolsverket och Jordbruksverket kan vara myndigheter där deras övergång till MediaWiki skulle få stor effekt även i övriga myndighetssverige.

Analys av inkomna svar

De flesta av de myndigheter som anger att de har använt eller aktivt använder MediaWiki kan hänföras till kulturarvssektorn, med exempel som Riksarkivet, Statens historiska museer och Örebro universitet. Det finns mycket få exempel på myndigheter utanför dessa typer av verksamheter som har använt MediaWiki, eller som känner till vad det är. Undantaget är Pensionsmyndigheten, som har använt MediaWiki, men som migrerar bort från MediaWiki till motsvarande plattformslösningar som är bättre integrerade med deras övriga verktyg.

Flera myndigheter har svarat att de gärna tar del av mer information längre fram, exempelvis genom ett seminarium eller en föreläsningsserie. För de flesta av dessa bidrar Wikispeech till utökat intresse för MediaWiki som programvara. Det innebär i sin tur att Wikispeech behöver vara en väsentlig del av det som förmedlas under sådana seminarier, inte minst frågan om när Wikispeech kan aktiveras på MediaWiki och hur. En myndighet svarar rakt ut att “om WikiMedia implementerar en talsyntes är det av intresse för oss, för att på ett enklare sätt följa tillgänglighetskraven.”

En myndighet lyfter dock att deras tolkning är att man uppfyller tillgänglighetsdirektivet även om det bara innebär att webbplatsen är förenlig med de skärmläsare som regionen erbjuder personer med särskilda behov:

“Våra webbar har stöd för användarnas egna talsynteser (”skärmläsare”), och de användare som behöver skärmläsare får det av regionen. Målgruppen för wikispeech är alltså antagligen användare som är hjälpta av talsyntes men som klarar sig utan. Men där spekulerar jag lite. Jag har inte sett någon statistik på hur mycket sådana lösningar används, men utifrån vad jag hört i de nätverk jag är med i så är de underanvända. Vi klarar dessutom lagkraven utan den funktionen, även om det inte är vårt mått på tillgänglighet. Nice-to-have, snarare än need-to-have för oss alltså.”

De som använder eller har använt MediaWiki har i de flesta fall angivit att det har varit för att dokumentera rutiner samt för att samla informell kunskap, som ett sätt att bevara och överföra intern kunskap mellan anställda. Företrädesvis har programvaran alltså använts för intern kommunikation, och sällan som ett sätt att bjuda in allmänheten eller en extern målgrupp för att gemensamt samla eller förbättra information.

Några lyfter också att Wikispeech är väldigt intressant som tjänst, oaktat MediaWiki. En myndighet konstaterar att ingen existerande taluppläsningsfunktion uppfyller deras önskemål, och att man funderar över om Wikispeech skulle kunna göra det. En annan myndighet konstaterar att “om Wikispeech skulle vara mindre bunden till just MediaWikimjukvaran, eller i alla fall existera också i en version enklare att paketera tillsammans med valfritt öppen källkods-CMS, så bedömer jag att dess potentiella kundkrets skulle bli långt större.”

Slutsats 1: Framtida event för att skapa intresse

De svar som har inkommit visar på att någonstans mellan ett dussin och ett tjog myndigheter har ett aktivt eller potentiellt intresse för att börja använda MediaWiki, än mer så när Wikispeech väl går att aktivera. Samtliga dessa har dock efterlyst mer information. Flera har efterfrågat evenemang i form av seminarier, föreläsningar eller workshoppar. Det pekar mot att vi skulle ha underlag för två stycken kommande evenemang. Ett första sådant evenemang skulle kunna involvera de med praktisk erfarenhet av MediaWiki, eller en aktiv vilja att i närtid testa hur MediaWiki skulle fungera för den egna myndigheten. Ett sådant event skulle vara tekniskt i sin natur, med en liten och väl definierad målgrupp. Ett sådant event skulle också kunna leda fram till några fallstudier över hur MediaWiki används eller kan användas.

Dessa fallstudier skulle därefter framgångsrikt kunna användas för ett andra, större och öppnare event, där alla de som är intresserade eller potentiellt intresserade bjuds in. Ett sådant event skulle kunna fokusera på att ge en introduktion till vad det rör sig om, vad den konkreta nyttan är, och därtill några konkreta fall. Det skulle kunna stärkas upp med partner som Swedsoft, Kreablo, Internetstiftelsen och MediaWiki Stakeholders User Group.

Vid båda dessa tillfällen måste Wikispeech såklart vara en viktig del, men det är svårt att komma ifrån att Wikispeech behöver paketeras tillsammans med MediaWiki, och att Wikispeech i praktiken blir en pitch eller ett argument för att få myndigheter att börja använda MediaWiki. MediaWiki kanske därför behöver stå i huvudsakligt fokus.

Slutsats 2: Fallstudier som bidrar till ökad användning

En del av den första slutsatsen är att anordna event som leder fram mot några fallstudier. Men fallstudierna fyller en egen central funktion, om vi kan visa på praktiska exempel på hur myndigheter har använt eller skulle kunna använda MediaWiki i sin verksamhet. Med det som grund skulle Wikimedia Sverige och Wikimediarörelsen globalt ha bättre på fötterna i kontakter för att försöka sprida användningen av MediaWiki, och med en långsiktigt ökande användning av MediaWiki även utanför Wikimediarörelsen får Wikispeech också långsiktigt en större betydelse. Fallstudierna skulle således bli en grund för påverkansarbete gentemot myndigheter och andra aktörer för att börja använda MediaWiki och Wikispeech.

Slutsats 3: Finansieringsmöjligheter

Inventeringen har pekat på åtminstone två olika möjligheter till att söka finansiering:

1. Att utveckla Wikispeech så att funktionen är förenlig med andra öppen källkods-CMS
2. Att ordna utbildningar och stödfunktioner för myndigheter att börja använda MediaWiki och Wikispeech.

Att utveckla Wikispeech så att funktionen är förenlig med andra öppen källkods-CMS är längre bort, men möjligt. Myndigheten som föreslår detta lyfter att det skulle öka kundbasen, d.v.s. få fler myndigheter att kunna använda Wikispeech, även om de ser svårigheter med att använda MediaWiki. Det innebär i sin tur gediget utvecklingsarbete för att i huvudsak värna myndigheter som målgrupp, vilket i så fall skulle behöva vara ett strategiskt skifte.