Grattis till dig som fått jobb som Wikipedian in Residence! Detta är en lathund som syftar till att ge en förståelse och inblick i hur ditt arbete kommer att se ut, och vad som kan vara värt att tänka på när du börjar eller just har kommit igång.

Att jobba som WiR (Wikipedian eller Wikimedian in Residence) är få förunnat. I Sverige har tidigare endast en handfull organisationer anställt någon som jobbar med Wikipedia, och internationellt har bara ett drygt hundratal jobbar på detta sätt.[1] Tjänsterna skiljer sig påtagligt mellan olika organisationer, vilket beror på organisationens fokusområde samt vilka uppgifter man väljer att fokusera på. Det som definierar en WiR är inte några specifika arbetsuppgifter (även om det finns många exempel på vad man kan göra så är du och organisationen du arbetar vid är fria att komma på nya uppgifter), utan snarare att en organisationen avlönar någon att sprida kunskap eller andra verk på Wikipedia eller Wikimedia. Det kan röra sig om allt från deltidskontrakt till en längre anställning. Eftersom tjänsten är så pass ny och eftersom den skiljer sig kraftigt mellan olika organisationer är det bra att vara flexibel i sitt förhållningssätt, och du kommer att behöva ifrågasätta och diskuttera med dina chefer och överordnade. När ni kommer överens om en viss arbetsuppgift, tänk på att det handlar om att ge och ta — både organisationen och Wikipedia bör få någonting av uppgiften Sedan augusti 2017 finns det en användargrupp med stöd från Wikimedia Foundation på meta-wikin som heter Wikimedians in Residence Exchange Network. Eftersom tjänsten är så pass ovanlig är det inte ett formellt fack det handlar om, även om man bl.a. försöker adekvat definiera vad en WiR är, och inte är.

Tips för att komma igång

  • Förbered dig på missförstånd och frågor, särskilt tidigt i samarbetet. Även om organisationen har tillräcklig kunskap för att söka upp och anställa någon är det osannolikt att de förstår särskilt mycket om hur Wikipedia fungerar. Detta skiljer sig givetvis mellan olika organisationer, och ett universitet eller universitetsbibliotek med intresserade forskare förstår oftare och kan koppla till open access. Räkna alltid med att grundläggande information om tex. vad CC-licenser är, vad konsensus innehär, vilka som skriver, vad vi menar med intressekonflikt, osv. saknas, även bland de som annars har bäst koll.
    Bombardera heller inte med all informationen på en gång. Om du inte måste gå in på alla olika typer av CC-licenser, kan det räcka med att förklara att CC-ND inte fungerar för Wikipedia. Svara istället på frågor när de dyker upp — och i de fall mer information behövs, be gärna om tid för att förbereda en genomgång av vad man behöver kunna. Det kan ibland kännas jobbigt att för fjärde eller femte gången förklara varför "man inte bara kan göra den redigeringen", men ha tålamod.
  • Lär ut och använd gärna själv Visual Editor – Skall ni redigera Wikipedia, använd då gärna VisualEditor. Även om du kan MarkUp och tycker att det är både enklare och smidigare, så är det inte ett passande verktyg för nya redigerare. Om du dessutom själv använder det så har du lättare att förstå vad och när det blir fel. Det du tycker är enkelt är inte samma som det andra tycker – med erfarenhet blir Markup enkelt, samtidigt som du kan tycka att Visual Editor är krångligt. Tänk då på att du haft flera år på dig att lära dig verktygen, och att den tiden eller orken har oftast inte de du instruerar. Ibland får man höra hur enkelt det vore om alla bara lärde sig mark-up, men detta kommer inte ske, och en WiR bör använda allt hen kan för att göra det så enkelt som möjligt för nya användare att komma igång.
  • Undvik att säga att något är "enkelt"!Har du fått frågan är det troligen för att den som frågar inte tycker att detta är enkelt eller självklart. Det finns mycket som är konstigt, som vi gör av ren vana. T.ex. citerings-mallen är inte särkilt intuitiv: om du använder textredigeringsverktyget kan du ställa dig frågan om det verkligen är enkelt att datum alltid måste skrivas ÅÅÅÅ-MM-DD? Tänk på att även om varje enskilt steg är enkelt när du redigerar/laddar upp etc., så blir summan av hundratals små steg komplex. Att säga att något är enkelt, när det inte upplevs så kan uppfattas som att dumförklara dem.
  • Undvik att säga att något är "svårt"! – Mycket likt föregående punkt, så finns det risker med att säga att saker är svåra. Genom att säga att något är svårt riskerar du att den du instruerar slutar lyssna, och istället väntar på att du ska lösa problemet åt dem. I vissa fall är detta lämpligt, men ofta tjänar både du och samarbetspartnern på att ni lugnt går igenom stegen en i taget. Det finns givetvis en avvägning i detta, men undvik att samla på dig uppgifter som andra kan göra.
  • Gör dig inte oumbärlig – Det kan vara lockande att lämna vissa uppgifter till dig själv, antingen för att det är lättast så eller för att du får mer att göra. Resultatet blir dock att du får lägga tid på saker som inte för projekten framåt samtidigt som allt arbete grusas när du slutar. Det gäller att göra en avvägning, vissa saker kan bara du göra, vissa saker kanske andra klarar av, och vissa saker kanske du måste göra för att ingen annan vill göra dem. Försök att undvika oumbärliga stöduppgifter och fokusera på det som kan få din WiR att nå nästa nivå.
  • Lär ut ett steg i taget! Försök att gå igenom saker en åt gången när du instruerar nya redigerare. Detta är inte en absolut regel, men det är alltid bra att försäkra sig om att det du instruerat om verkligen har gått fram, och att ingen lär sig Wikipedia allt på en gång. Det är snarare regel än undantag att Wikipedia byggs på undan för undan. Berätta gärna hur långa eller bra Wikipedia-artiklar sällan skrivs i ett svep, och att detta inte förväntas av redigerare. Börja t.ex. med att få deltagarna att lägga till en mening eller en paragraf. Vill de sen gå vidare och skriva en hel artikel bör du inte stoppa dem, även om det då är värt att nämna att det krävs mer för att skapa en helt ny artikel.

Viktigt att förhålla sig till

Du bör förstå samarbetspartnern

Det är viktigt att förstå vad din anställare sysslar med, och varför. Detta kan låta banalt, men "uppgiften" för ett stort museum innefattar oftast många olika saker. Detsamma gäller en myndighet eller någon annan stor organisation; de kan ha ett huvudmål, men till detta finns andra mindre mål. Ditt arbete som WiR går ut på att hitta områden där organisationen kan använda Wikipedia/Wikimedia-projekt för att främja sina redan existerande mål. Tveka inte att fråga din anställare om de känner till flera olika fokusområden inom organisationen. Räkna inte med att de kommer på alla på rak arm! Lagar och styrdokument kan vara av hjälp här. Är t.ex. tredje uppgiften tillämpbar? Det gäller att du kan bolla idéer med partnerorganisationen.

Samarbetspartnern bör förstå dig

För att sätta mål och arbetsuppgifter som är förenliga med Wikimedia-rörelsens mål måste samarbetspartnern förstå vilka dessa är. För att de skall bli begripliga kan detta innebära allt från att informera om ”ägande” av Wikipedia[2], vad Wikimedia gör, och vad fria/öppna licenser innebär. Målet att "Tänk[a sig] en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap." är ofta välkänt, men kan ibland upplevas som en plattityd, och måste förstås i kombination med en del annat om Wikipedia. Sidan Wikipedia:Vanliga frågor på svenska Wikipedia är en bra start. Denna information skulle kunna spridas bättre med dedikerade informationssidor om WiR-tjänser och sammanfattade faktablad, då vanliga frågor sidan är tämligen lång.

Att sätta gemensamma mål/bestämma arbetsuppgifter

En WiR-tjänst är något unik i att du besitter kunskap om både hur arbetet går till och hur det går att mäta. Oftast är dina arbetsuppgifter inte satta i sten, och det gäller att vara flexibel i vilka uppgifter du åtar dig. Glöm inte att du vet mer om vad som är värt att jobba med än din samarbetspartner, och även om Wikimedia Sverige har hjälpt till att mejla ut rimliga arbetsuppgifter, så finns det mycket som först uppdagas när du arbetat någon vecka.

När bägge sidor har bättre förståelse av varandras arbete är det lämpligt att återigen diskutera vad ni vill arbeta med. Det är även lämpligt att fundera på hur arbetet går till och komma överens om mål, och hur ni skall bäst skall mäta dessa mål (se nedan). Det gäller att bolla idéer med din arbetsgivare, och inte bara gå med på första bästa sak. Du kan mer om Wikipedia, och vet hur du bäst kan dra nytta av Wikipedia — då är kanske inte det bästa du kan göra att låta en nybörjare helt diktera vad och hur du skall arbeta.

Målen måste alltid vara grundade i Wikimedia-rörelsens gemensamma värdegrund för att inte komma i clinch med gemenskapen. Du har egentligen dubbla uppdragsgivare som WiR, och du är skyldig gemenskapen att inte försämra Wikipedia genom dina alster. Att vara jävig är att försämra innehållet även om det kan verka bättre, och tänk på att Paid-contribution-disclosure gäller även på svenska Wikipedia och på Commons.

Att mäta dina mål

Wikipedia erbjuder enastående möjligheter till mätbarhet av ditt arbete. Är man ny till Wikipedia, som din chef kan tänkas vara är det då lätt att ha orimliga förväntningar, både lägre och högre än vad som faktiskt är möjligt. Inte heller är det så lätt att sätta rimliga mål som erfaren skribent, då vi sällan arbetar på detta sätt utanför WiR. Välj mål du är tämligen säker på att du kan uppnå, men kom ihåg att dina chefer sällan kan granska alla dina alster, eller hur du mätt och det gäller ofta att sätta mål för dig själv. Vissa mål är svåra att påverka, t.ex. antalet sidvisningar på en artikel. Vill du öka antalet sidvisningar av sådant som gäller projektet är det bästa att påverka så många olika artiklar som möjligt. Även om sidvisningar ofta är bra att visa upp då det handlar om siffror många organisationer bara kan drömma om, är det inte säkert att de är bra mål. Försök att styra din chef ifrån att sätta dåliga mål. Vad gäller hur mycket läsare tar till sig av artiklar kan det var värt att nämna att vi får sämre information än många andra organisationer som kan se var på en sida en läsare stannat, och t.ex. vilka landsområden de kommer ifrån.

Andra tips

  • Att ha god inblick i upphovsrättssituationen gör att det blir mycket lättare att så saker gjorda. Kan du klippa och klistra, eller måste du skriva om allt? Om du måste skriva om allt, hur noggrant formulerat är det som är skrivet? Har det tagit månader att få fram precis de nyanser som finns med i texten (som vid vissa myndigheter), eller är det inte så viktigt? Behöver du sitta med din chef eller en redaktionsmedlem och gå igenom allt som står skriver för att vara säker på att saker inte blir fel?
    Värt att veta är att §9 i upphovsrättslagen (URL§9) friar myndigheters skrivna ”yttranden”[3] från upphovsrätt.
  • Många institutioner ser Wikipedia som ”svårt”, och många inom gemenskapen håller inte alls med. Detta beror delvis på att många i gemenskapen har varit där under lång tid, och för att det är lättare att skriva om ett ämne man är hyfsat insatt i än ett man kan mycket väl. Då du har djup kunskap om ett ämne är det svårare att sålla, och du vet kanske inte vad som är relevant för Wikipedia. Det allra svåraste kan vara att som sakkunnig skriva om det man själv gör, särkilt som att skriva om egna alster är kontroversiellt. Att hitta en balans mellan saklighet[4] och att inte självförhärliga[5] är ingen enkelt uppgift.
  • Då det vid en given tid bara finns 1-2 i Sverige som jobbar som WiR finns det t.ex. inget fack. Det finns dock ett globalt Wikimedians in Residence Exchange Network som kan tillhandahålla en mängd olika tips för Wikipedianer och Wikimedianer in Residence.

Anteckningar

  1. Se meta. Egentligen är det färre än listan säger eftersom en person kan ha ansvarat för flera projekt
  2. Alltså vilka som driver Wikipedia: vem som står för serverkostnader; att de inte står för innehåll; osv.
  3. Vad som är ett yttrande är inte självklart; se ”Upphovsrätt och omskrivning” som behandlar detta på djupet. Den behandlar även situationen i de andra nordiska länderna och vid EU-myndigheter.
  4. Dina egna källor är de du känner till och vet är bra.
  5. Med Altmetrics mm. finns nu även mindre ”ärliga” anledningar för akademiker att citera sig själva på Wikipedia.