Verksamhetsberättelse 2023/Story: Upphovsrätt får en större roll

Den här storyn fokuserar på hur Wikimedia Sverige, genom deltagandet i en statlig utredning, under 2023 kommit att spela en central roll för att påverka svenska upphovsrättslagen. Den fokuserar även på hur föreningen har etablerat sig som en viktig aktör i de internationella upphovsrättsdiskussionerna. Genom att i olika sammanhang aktivt föra fram och argumentera för ståndpunkter som gagnar internetanvändaren i allmänhet och tillgången till fri kunskap har vi kunnat förhindra införandet av en stor mängd skadliga förslag och att positiva tillägg gjorts. Många av våra inspel har även handlat om att göra det enklare att förstå vad som är tillåtet eller inte, av den majoritet av befolkningen som är internetanvändare, och därmed direkt påverkas av lagstiftningen, men som inte är jurister. Genom att informera och engagera andra i dessa frågor skapar vi opinion och kan fungera som en motpol mot resursstarka aktörer som fokuserar på enskilda intressegruppers behov. Lagstiftningen har en oerhört stor påverkan på föreningens arbete och Wikimediaplattformarna och varje seger får därmed en mycket stor och långsiktig effekt.

Under 2023 har Wikimedia Sverige kommit att spela en avgörande roll i diskussionerna och lagstiftningsprocesserna för att se över undantagen och inskränkningarna i den svenska upphovsrättslagen.

Deltagandet i den statliga utredningen om upphovsrättens inskränkningar har inneburit en av de största möjligheterna att påverka den svenska upphovsrättslagstiftningen i föreningens historia. Utredningen har öppnat direkta kontaktvägar till regeringstjänstemän och lagstiftare, och har möjliggjort för oss att på djupet förklara varför en flexibel upphovsrätt är oundgänglig för Wikimediaplattformarna och föreningens verksamhet. Vi har även sammanställt omfattande underlag om kritiska frågor i utredningen, såsom vad gäller panoramafrihet, undantag och inskränkningar för forskning och text- och datautvinning (TDM) samt den så kallade trestegsregeln.

När utredningen närmade sig sitt slut återaktiverade vi det nätverk med GLAM-institutioner, forskare, civilsamhällesorganisationer, lärosäten och andra användarorganisationer som bildades i samband med upphovsrättsdirektivets genomförande, för att återigen kunna samla inspel och insikter om vikten av en flexibel upphovsrätt. För många mindre aktörer är det svårt att engagera sig i upphovsrättsliga frågor, trots att man i hög grad berörs av dem. Förhoppningsvis kan en inkluderande process likt den vi ledde i samband med upphovsrättsdirektivets genomförande bidra till att fler organisationer känner sig förmögna att bidra med remissvar. Vi har i processen varit den enda representanten från civilsamhället och har sett ett stort värde i att sprida våra insikter till andra föreningar och intresseorganisationer för att göra dem medvetna om vilka risker och möjligheter som kommer i samband med den pågående lagstiftningsprocessen.

Kontakterna som byggdes upp i samband med utredningsarbetet stärkte våra påverkansinsatser i Sverige, men möjliggjorde också nära relationer och diskussioner med de tjänstemän som representerar Sverige i EU-rådets IP-grupp och vid WIPO. Det gav djupare insikter i hur svenska delegater verkar i WIPO, och Sveriges roll i WIPO, vilket i sin tur spelade en stor roll under vår medverkan i Standing Committee on Copyright and Related Rights (SCCR) under våren, där Sverige, som ordförande för Rådet, samordnade EU:s stöd för den afrikanska gruppens förslag om upphovsrättsliga undantag och inskränkningar.

Det aktiva deltagandet i både upphovsrättsutredningen och WIPO positionerade oss ytterligare som nyckelaktörer när upphovsrättsliga frågor diskuteras, både nationellt och internationellt. Detta resulterade i sin tur i inbjudningar till seminarier, diskussioner och panelsamtal om upphovsrättsliga undantag och inskränkningar, bland annat till Creative Commons rundabordssamtal i Lissabon för att påbörja processen att försöka få Unesco att ta fram en rekommendation om öppen kultur. Vi deltog vid kick off-mötet i Lissabon i maj 2023. Därefter har vi försökt bidra till att finna stöd för detta arbete via våra Unesco-kontakter. Dessa rekommendationer kan komma att påverka offentlig sektors val och prioriteringar i många år framöver om de antas.

Dessutom anordnade vi ett evenemang om AI och TDM under Almedalsveckan, där deltagandet av både riksbibliotekarien och riksdagsledamöter bidrog till att föra upp frågan om AI, TDM och upphovsrätt på den politiska agendan.

Föreningen har under 2022 och 2023 drastiskt kunnat öka sitt engagemang för politiskt påverkansarbete. Detta har fått en ökad prioritet då vi identifierat detta som en unik möjlighet för föreningen att göra skillnad då vi har nödvändig kompetens och hittat ingångar för att påverka. Arbetet hade dock inte varit möjligt utan extern finansiering som säkrats genom vårt deltagande i två projekt som fått finansiering från Arcadia Fund. Utan extern finansiering hade vi inte kunnat lägga så mycket tid i utredningsarbetet, och hade inte fått den tyngd i de upphovsrättsliga diskussionerna som vi har fått. Ersättningen från Regeringskansliet för deltagande i utredningen är 350 kronor per sammanträde. Sammanträdena kräver dock omfattande inläsning, och ersättningen är långt ifrån att motsvara den spenderade tiden. Det är förståeligt att många mindre aktörer har svårt att göra sin röst hörda, vilket är en av de stora utmaningarna: medan rättighetsinnehavare har stora resurser och är välkoordinerade är många av användarorganisationerna små, resurssvaga och saknar juridisk kompetens. Detta är en av de största långsiktiga utmaningarna för hållbart påverkansarbete från oss och oss närstående organisationer.

Sammanfattningsvis har Wikimedia Sveriges insatser inte bara påverkat den nationella lagstiftningen utan även etablerat organisationen som en viktig spelare i de europeiska och globala upphovsrättsdiskussionerna och som förespråkare för ett mer inkluderande och flexibelt rättsligt ramverk för att dela och sprida kunskap fritt.