Verksamhetsberättelse 2019/Story: Vi verkar för en moderniserad upphovsrätt

I den här Storyn beskriver vi hur vi har arbetat på svensk och europeisk nivå för en moderniserad upphovsrätt, liksom hur vi därigenom har lyckats etablera nya nätverk på bägge nivåer, med det långsiktiga målet att modernisera den svenska panoramafrihetslagstiftningen.

Med den slutgiltiga omröstningen under våren 2019, om upphovsrättsdirektivet i Europaparlamentet, avslutades den första fasen av flera års hårt arbete på svensk och europeisk nivå för en moderniserad upphovsrätt. Även om upphovsrätten verkligen behövde moderniseras gick stora delar av de positiva möjligheterna förlorade i den politiska processen. I slutändan var enbart en av direktivets artiklar direkt positiv för Wikimedias plattformar, medan två artiklar har direkt negativa konsekvenser för Wikimedias plattformar och det öppna internet i stort. Med det som resultat, och en inbjudan att delta i genomförandeprocessen från Justitiedepartementet, bestämde Wikimedia Sverige sig för att engagera sig aktivt i det nationella genomförandet, med ett pragmatiskt fokus på att stärka den positiva artikelns goda delar – en artikel som garanterar att verk som är i public domain (d.v.s. där skaparen varit död i 70 år) även vid mångfaldigande av verket fortsätter vara i public domain (d.v.s. att ett foto som exakt och utan nyskapande återger exempelvis en tavla från 1500-talet inte får ny upphovsrätt) – och att begränsa skadan från de negativa artiklarna – om pressutgivares rättigheter och uppladdningsfilter.

För att få så stor påverkan som möjligt var ett viktigt mål att knyta nya nätverk och kontakter liksom att koordinera med andra aktörer i civilsamhället och institutioner som arbetar för digitalisering av kulturarvet, fri kunskap och ett öppet internet. Detta arbete påbörjades under Almedalsveckan, där många ledande opinionsbildare, beslutsfattare och ideella krafter möts för att diskutera vad som är på gång. Det fortsatte sedan under hösten. Med vetskapen om att upphovsrättssällskap, som i många fall har diametralt skild syn från oss, har ett nära samarbete mellan varandra vilket stärker deras röst, var det kortsiktiga målet för oss att bygga nya strategiska partnerskap. Förhoppningen var att vi skulle kunna fungera som en motpol och minimera skador vid det svenska implementerandet. Det långsiktiga målet har varit att bygga partnerskap för att försvara och främja det öppna internet i påverkansarbete på nationell nivå även långsiktigt. Den här typen av nätverk eller partnerskap har saknats i Sverige, vilket varit en nackdel för det öppna internet.

Som en del av det här arbetet har vi bidragit med flera genomgående synpunkter till Justitiedepartementet, bl.a. med synpunkter till justitiedepartementet om artikel 13-16 samt artikel 17. Med insikten att vi inte kommer att kunna ändra EU-direktivets lagtexter har våra synpunkter varit pragmatiska med ett problemlösningsfokus, samtidigt som vi har gjort vad vi har kunnat för att peka på lösningar där så mycket av internets öppenhet som möjligt garanteras. Vi har dessutom, som en del i arbetet med att stärka andra rörelser i Sverige och internationellt, delat utkast på våra synpunkter, publicerat dem öppet på föreningens wiki, och dessutom förberett en samling vanliga frågor och svar under fri licens för andra att bygga vidare på. På nationell nivå har resultatet av detta blivit att några av organisationerna i kulturarvssektorn direkt anger att de ansluter sig till Wikimedia Sveriges förslag och ståndpunkter, vilket visar att det tomrum som vi försökt fylla faktiskt existerade.

Vi har också försökt verka för att stärka kapaciteten hos mindre europeiska Wikimediaföreningar. Vi har delat mallar och utkast på engelska med flera chapters, och har låtit andra chapters skugga vårt arbete så att deras representanter kan lära sig och få idéer inför sitt genomförande. Vi hoppas att det kan bidra till en bättre process i andra europeiska länder också. Europeisk koordinering är ju även viktig i den andra, nationella fasen. Även om vi beklagar omröstningens resultat är det viktigt att de nationella genomförandena är så harmoniserade som möjligt. Annars har direktivet varit kontraproduktivt i såväl den lagliga texten – som misslyckade att lösa de problem som identifierades – som i att inget mervärde har skapats, eftersom harmonisering inte skedde.

Genomförandeprocessen har lett till ett starkare nätverk inom kulturarvssektorn och bland förespråkare för ett öppet internet. Detta nätverk ger en starkare grund att stå på i fortsatt påverkansarbete, i synnerhet mot vårt långsiktiga mål om en moderniserad svensk panoramafrihetslagstiftning. Vi kommer att intensifiera vårt arbete vad gäller denna modernisering. Med flera motioner till riksdagen från flera olika partier, och ett starkare nätverk i civilsamhället, hoppas vi kunna finna stöd av en majoritet i riksdagen för att uppdatera den svenska lagstiftningen under de kommande åren.