Unescos OER-rekommendation

Översättning av FN-organet Unescos OER-rekommendationer

Förord

Den 25 november 2019 antog Unescos generalkonferens rekommendationer om OER, Open Educational Resources. OER-rekommendationen antogs av nästan 200 medlemsländer, inklusive Sverige. Från juni 2020 finns dessa rekommendationer översatta till de sex officiella Unesco-språken. Då det under våren 2020 ännu inte fanns någon svensk officiell översättning beslutade sig nätverket Mötesplats OER för att ta fram en inofficiell översättning, då vi tror att berörda intressenter har lättare att ta till sig rekommendationen och dess innebörd på svenska.

Några förtydliganden gällande avvägningar i översättningsprocessen

Begreppet OER är vedertaget även i en svensk kontext, varför det begreppet används genomgående i översättningen. OER kan ibland benämnas “öppna lärresurser” på svenska, men detta innefattar inte den fulla meningen av begreppet OER och därför har vi valt att inte översätta termen på detta sätt.

Vi använder begreppet “student” genomgående för det engelska konceptet “learner”. Det ska dock förstås i en vidare mening, som innefattande elever, studerande, trainees och studenter i alla åldrar.

I de fall där det hänvisas till dokument som inte har fått en svensk översättning använder vi de engelska originaltitlarna vilka då anges med kursiv stil, och står själva i förekommande fall för översättningen av innehållet. I fall där det finns svenska översättningar av dokument har vi använt dessa.

Översättningen av deklarationen om de mänskliga rättigheterna finns här. Unescos stadgar finns i sin helhet här. Här finner du Unescos officiella rekommendationer som vi utgått från i översättningsarbetet.

Denna översättning av rekommendationen har licensen CC0.

Arbetet med översättningen av rekommendationen har framförallt genomförts av

Josefine Hellroth Larsson, Wikimedia Sverige

Ebba Ossiannilsson, ICDE OER Advocacy Committee och Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning (SVERD)

Christophe Premat, Stockholms Universitet

Lars Lundqvist, Riksantikvarieämbetet

Pontus Juth, Södertörns högskola

Nätverket Mötesplats OER

Stockholm, augusti 2020

Rekommendation om OER, Open Educational Resources

Generalkonferensen för United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, Unesco, vid sitt 40:e möte i Paris som hölls den 12-27 november 2019,

Som erinrar om att förordet till Unescos stadgar bekräftar “att spridandet av kultur och fostran av mänskligheten till rättvisa, frihet och fred är nödvändiga förutsättningar för människovärdet och utgör en helig plikt, som alla nationer måste uppfylla i en anda av ömsesidig hjälp och omsorg”,

Som erkänner Unescos viktiga roll inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), samt implementeringen av de beslut relevanta för detta område som antagits av Unescos generalkonferens,

Som också erinrar om artikel 1 i Unescos stadgar, vilka bland annat tillskriver Unesco uppgiften att rekommendera “sådana internationella överenskommelser som kan vara nödvändiga för att främja det fria utbytet av tankar i ord och bild”,

Som bekräftar principerna som kommer till uttryck i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, vilken fastslår att alla har rättigheter, förpliktelser och grundläggande friheter vilka inbegriper rätten att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser (artikel 19), liksom rätten till utbildning (artikel 26) och rätten att fritt delta i samhällets kulturliv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner; samt rätten till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka personen ifråga är upphovsman (artikel 27),

Som också bekräftar FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter från 2007, vilken erkänner ursprungsfolkens rätt att utforma nationell lagstiftning och att tillämpa den som nationell politik,

Som framhåller FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från 2006 (artikel 24), som erkänner rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning, samt de principer som finns i Unescos Konvention mot diskriminering inom undervisningen från 1960,

Som hänvisar till rekommendationen som antogs vid Unescos 32:a generalkonferens 2003 gällande främjandet av flerspråkighet och allmän tillgång till information på internet,

Som även hänvisar till Unescos Konvention om erkännande av bevis avseende högre utbildning (“Lissabonkonventionen”) i Europaregionen 1997 såväl som ILO:s och Unescos Recommendation concerning the Status of Teachers från 1966 vilken understryker att lärare, som en del av deras akademiska och professionella frihet, “bör ges en väsentlig roll i valet av och bearbetningen av läromedel, urvalet av läroböcker och tillämpningen av undervisningsmetoder”,

Som åter bekräftar vikten av FN:s globala mål för hållbar utveckling 2030, vilka understryker att “spridningen av informations- och kommunikationsteknik samt den globala sammanlänkningen har stor potential att påskynda det mänskliga framåtskridandet, överbrygga den digitala klyftan och utveckla kunskapssamhällen…”,

Som erkänner att Unesco har en ledande roll på utbildningsområdet samt gällande att uppnå mål 4 för hållbar utveckling, vilket syftar till att det internationella samfundet säkerställer en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främjar livslångt lärande för alla,

Som vidare hänvisar till Education 2030 Framework for Action som räknar upp strategiska tillvägagångssätt för genomförandet av hållbarhetsmål 4, och som understryker att ökad tillgänglighet måste åtföljas av åtgärder som förbättrar kvaliteten och relevansen gällande utbildningar och lärande, och specifikt att “utbildningsinstitutioner och -program behöver vara tillräckligt och jämlikt utrustade med trygga, miljövänliga och tillgängliga lokaler; tillräckligt många och kvalificerade lärare och utbildare som använder studentcentrerade, aktiva och kollaborativa metoder; och böcker, andra läromedel, öppna lärresurser och teknologi som är icke-diskriminerande, inkluderande, studentvänliga, kontextspecifika, kostnadseffektiva och tillgängliga för alla studenter – barn, unga och vuxna” [egen översättning],

Som bekräftar Declaration of Principles of the 2003 World Summit on the Information Society, med åtagandet “att bygga ett  människocentrerat, inklusivt och utvecklingsorienterat informationssamhälle, där alla kan skapa, ta del av, använda och dela information och kunskap”,

Som också erkänner att utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik (IKT), inklusive bland annat artificiell intelligens, erbjuder möjligheter att förbättra det fria flödet av ideer genom ord, ljud och bild, men även påvisar utmaningar kring att säkerställa allas delaktighet i kunskapssamhällen,

Som vidare erkänner att kvalitativ grundläggande utbildning, såväl som medie- och informationskunnighet, är förutsättningar för att få tillgång till och kunna dra nytta av informations- och kommunikationsteknik (IKT), inklusive bland annat artificiell intelligens,

Som erkänner att i byggandet av inkluderande kunskapssamhällen kan OER stötta kvalitativ utbildning som är rättvis, inkluderande, öppen och medskapande, såväl som att förstärka den akademiska friheten och den professionella självständigheten hos lärare genom att vidga utbudet av tillgängligt material för undervisning och lärande,

Som beaktar International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (artikel 13.1), Cape Town Open Education Declaration från 2007, Dakar Declaration on Open Educational Resources från 2009, Paris Open Educational Resources Declarations från 2012, FN:s Millenniedeklaration och 2000 års Dakar Framework for Action, som samtliga erkänner “allas rätt till utbildning”,

Som bygger vidare på Ljubljana OER Action Plan från 2017, som syftar till att integrera OER i att hjälpa alla medlemsstater att skapa inkluderande kunskapssamhällen och uppnå 2030-agendan för hållbar utveckling, nämligen mål 4 (god utbildning för alla), mål 5 (jämställdhet), mål 9 (hållbar industri, innovationer och infrastruktur), mål 10 (minskad ojämlikhet), mål 16 (fredliga och inkluderande samhällen) och mål 17 (genomförande och globalt partnerskap), och därtill:

1. Antar de nuvarande rekommendationerna för OER (Open Educational Resources) denna dag den tjugofemte november 2019,
2. Rekommenderar att medlemsstaterna tillämpar bestämmelserna i denna rekommendation genom att vidta lämpliga åtgärder, inklusive de lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder som kan krävas, i överensstämmelse med konstitutionell praxis och styrande strukturer i varje stat, för att verkställa principerna i rekommendationen inom sina jurisdiktioner,
3. Rekommenderar också att medlemsstaterna uppmärksammar myndigheter och organ som ansvarar för lärande, utbildning och forskning på rekommendationen, och konsulterar berörda intressenter som sysslar med lärande och utbildning,
4. Rekommenderar vidare att medlemsstaterna rapporterar till den, vid sådana datum och på det sätt som ska fastställas, om de åtgärder som vidtagits i enlighet med denna rekommendation.

I. DEFINITION OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. OER är inlärnings-, undervisnings- och forskningsresurser i vilket format och medium som helst, som är publicerat under public domain eller som är upphovsrättsligt skyddat men som har släppts under en öppen licens, som tillåter återanvändning, bearbetning, anpassning, åtkomst utan kostnad samt spridning till andra.

2. Öppen licens avser en licens som respekterar upphovsrättsägarens immateriella rättigheter samt ger behörigheter som ger allmänheten rätten att ta del av, återanvända, ändra ändamål för, anpassa och sprida utbildningsresurser.

3. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ger en stor potential för effektiv, rättvis och inkluderande tillgång till OER och deras användning, anpassning och omfördelning. De kan öppna möjligheter för OER att vara tillgängliga när som helst och var som helst för alla, inklusive personer med funktionshinder och individer som kommer från marginaliserade eller missgynnade grupper. De kan bidra till att uppfylla enskilda studenters behov och effektivt främja jämställdhet mellan könen samt stimulera innovativa pedagogiska, didaktiska och metodiska metoder.

4. Denna rekommendation omfattar följande formella och icke-formella aktörer samt (och i förekommande fall) närliggande sektorer: lärare, utbildare, studenter, statliga organ, föräldrar, utbildningsleverantörer och institutioner, utbildningsadministrativ personal, lärarutbildare, utbildningspolitiska beslutsfattare, kulturinstitutioner (som bibliotek, arkiv och museer) och deras användare, informations- och kommunikationsteknologi (IKT), leverantörer av infrastruktur, forskare, forskningsinstitutioner, civilsamhällesorganisationer (inklusive yrkes- och studentföreningar), utgivare, den offentliga och privata sektorn, mellanstatliga organisationer, upphovsrättsinnehavare och författare, medie- och sändningsbolag samt finansieringsorgan.

II. SYFTE OCH MÅL

5. En viktig förutsättning för att uppnå hållbarhetsmål 4 är att regeringar och andra viktiga utbildningsaktörer genomför lämpliga långsiktiga investeringar och utbildningsinsatser när det gäller skapande, sammanställning, löpande uppdatering, säkerställande av inkluderande och rättvis tillgång till, och effektiv användning av, högkvalitativ utbildning samt forskningsmaterial och studieprogram.

6. Som anges i The 2007 Cape Town Open Education Declaration och The 2012 Paris OER Declaration innebär tillämpningen av öppna licenser på utbildningsmaterial betydande möjligheter för mer kostnadseffektivt skapande, åtkomst, återanvändning, vidgad användning, anpassning, spridning, kurering och kvalitetssäkring av dessa material, inklusive, men inte begränsat till, översättning, anpassning till olika lärande och kulturella sammanhang, utveckling av genusmedvetet material samt skapandet av alternativa material i format som är tillgängliga för studenter med behov av särskilt stöd.

7. Dessutom kan en klok tillämpning av OER i kombination med lämpliga pedagogiska metoder, väl utformade inlärningsobjekt och en mångfald av inlärningsaktiviteter ge ett bredare utbud av innovativa pedagogiska alternativ, för att engagera både lärare och studenter för att bli mer aktiva deltagare i pedagogiska processer och skapare av innehåll, som medlemmar i mångfacetterade och inkluderande kunskapssamhällen.

8. Dessutom kan regionalt och globalt samarbete för att främja skapande, tillgängliggörande, återanvändning, vidgad användning, anpassning, spridning och utvärdering av OER göra det möjligt för regeringar och utbildningsinstitutioner att utvärdera kvaliteten på det öppet tillgängliga materialet samt optimera de resurser som lagts på skapande av utbildnings- och forskningsmaterial, såväl som på IKT-infrastruktur och kurering, på sätt som gör det möjligt för dem att uppfylla sina definierade nationella utbildningspolitiska prioriteringar mer kostnadseffektivt och hållbart.

Beaktande dessa potentiella fördelar, utgör målen och handlingsområdena i denna rekommendation följande:

(i) Kapacitetsbyggande: utveckla förmågan hos alla viktiga utbildningsaktörer att skapa, få tillgång till, återanvända, ändra, anpassa och sprida OER, samt att använda och tillämpa öppna licenser på ett sätt som är förenligt med nationella upphovsrättslagstiftning och internationella åtaganden,

(ii) Utveckla stödjande policyer: uppmuntra regeringar och utbildningsmyndigheter och institutioner att anta regelverk för att stödja öppen licensiering av offentligt finansierade utbildningsmaterial och forskningsresultat, utveckla strategier för att möjliggöra användning och anpassning av OER som stödjer högkvalitativ, inkluderande utbildning och livslångt lärande för alla, med stöd av relevant forskning inom området,

(iii) Effektiv, inkluderande och jämlik tillgång av OER av god kvalitet: stödja antagandet av strategier och program, inklusive genom relevanta tekniska lösningar, som säkerställer att OER, oavsett medium, delas i öppna format och standarder för att maximera rättvis tillgång, samskapande, kuration och sökbarhet, även för personer från utsatta grupper och personer med funktionsnedsättningar,

(iv) Främja skapandet av hållbarhetsmodeller för OER: stötta och uppmuntra hållbara modeller för OER på nationell, regional och institutionell nivå, samt att planera för och testa nya hållbara former av utbildning och lärande,

(v) Främja och underlätta internationellt samarbete: stödja internationellt samarbete mellan intressenter för att minimera onödigt dubbelarbete i investeringar för utveckling av OER, samt för att utveckla en global plattform för läromedel som har en kulturell mångfald, är lokalt relevanta, genusmedvetna samt tillgängliga på olika språk och i olika format.

III. ÅTGÄRDSOMRÅDEN

10. Denna rekommendation behandlar fem mål: (i) bygga kapacitet hos intressenter att skapa, ha tillgång till, återanvända, anpassa och sprida OER, (ii) utveckla stödjande policyer, (iii) Uppmuntra effektiv, inkluderande och jämlik tillgång av OER med god kvalitet, (iv) främja skapandet av hållbarhetsmodeller för OER samt (v) underlätta internationellt samarbete.

(i) Bygga kapacitet hos intressenter att skapa, ha tillgång till, återanvända, anpassa och sprida OER

11. Medlemsstaterna rekommenderas att strategiskt planera och stödja OER-kapacitetsuppbyggnad, vilket innebär att medvetandegöra, använda, skapa och sprida OER på institutionell och nationell nivå, med inriktning på alla utbildningssektorer och -nivåer. Medlemsstaterna uppmuntras att överväga följande:

(a) skapa medvetenhet hos relevanta intressegrupper om hur OER kan öka tillgången till utbildnings- och forskningsresurser, förbättra inlärningsresultaten, maximera effekterna av offentliga medel samt ge utbildare och studenter möjlighet att bli medskapare av kunskap,

b) tillhandahålla systematiskt och kontinuerligt kapacitetsbyggande (såväl i som inför arbetslivet) för att skapa, ha tillgång till, tillgängliggöra, återanvända, anpassa och sprida OER som en betydelsefull del av utbildningsprogram på alla utbildningsnivåer, inklusive stöd i grundutbildningsprogram för lärare. Detta bör inkludera att förbättra myndigheters och beslutsfattares, såväl som kvalitetssäkringsprofessioners, förmåga att förstå OER och hur detta kan integreras i lärande, undervisning, forskning och vardagsliv,

(c) öka medvetenheten om undantag och begränsningar i användandet av upphovsrättsskyddade verk för utbildnings- och forskningsändamål. Detta bör antas för att underlätta integreringen av ett brett utbud av OER, och erkänna att det krävs ett åtagande i att arbeta med befintliga upphovsrättsskyddade verk för att nå utbildningsmål och utvecklingen av OER,

(d) nyttja öppna licensierade verktyg, plattformar med interoperation av metadata samt standarder (inklusive nationella och internationella) för att säkerställa att OER lätt kan hittas, nås, återanvändas, anpassas och spridas på ett tryggt, säkert och sekretesskyddat sätt. Detta kan inkludera kostnadsfria och öppna författarverktyg, bibliotek och andra arkiv och sökmotorer, system för långsiktig bevarande samt teknologier i framkant för automatisk OER-bearbetning och översättning av språk (när så är lämpligt eller nödvändigt), såsom metoder och verktyg som använder artificiell intelligens,

(e) tillhandahålla lättillgängliga resurser som ger information och hjälp till alla OER-intressenter om OER-relaterade ämnen, inklusive upphovsrätt och öppen licensiering av utbildningsmaterial, samt

(f) främja digital kompetens för att behärska teknisk användning av mjukvara, koder och öppna licenser i syfte att uppmuntra utvecklingen och användningen av OER.

(ii) Utveckla stödjande policyer

12. Medlemsstaterna bör, utifrån deras specifika villkor, styrmodeller och konstitutionella bestämmelser, utveckla eller uppmuntra offentligt beslutsfattande, både på institutionell och nationell nivå, som stöder effektiv OER-praxis. Genom en transparent deltagandeprocess som inkluderar dialog med intressenter uppmanas medlemsstaterna att överväga följande:

(a) utveckla och implementera policyer och/eller regelverk som uppmuntrar till utbildningsresurser utvecklade med offentliga medel, som är öppet licensierade eller avsedda för allmänheten i förekommande fall, och avsätta ekonomiska resurser och personresurser för genomförande och utvärdering av policyarbetet,

(b) uppmuntra och stödja institutioner att utveckla eller uppdatera juridiska eller politiska ramverk för att stimulera lärare och studenter att skapa, ha tillgång till, återanvända, anpassa och sprida kvalitativ OER på ett sätt som är förenligt med nationell upphovsrättslagstiftning och internationella åtaganden, och att utveckla och integrera ett kvalitetssäkringssystem för OER i de befintliga strategierna för kvalitetssäkring av undervisnings- och läromedel,

(c) utveckla system för att skapa communities of practice, främja lärarnas professionella utveckling med hjälp av OER, skapa nätverk av experter på OER och reellt erkänna skapandet av OER som en professionell eller akademisk merit,

(d) utveckla system för att stödja och stimulera alla intressenter att publicera källfiler och tillgänglig OER med hjälp av öppna filformat på offentliga plattformar,

(e) införliva OER-policyer i nationella politiska regelverk och strategier och anpassa dem till andra policyer och vägledande principer för öppenhet såsom de för Open Access, Open Data, Open Source Software och Open Science,

(f) adressera inkudering av OER i transformering av utbildning, anpassning, berikande eller reformering av läroplaner samt alla former av lärande för att utnyttja OER-potentialer och -möjligheter och uppmuntra integration av olika undervisningsmetoder och utvärderingsformer för att motivera aktiv användning, skapande och spridande av OER, samt utvärdera effekterna av OER på inkluderande och rättvis kvalitetsutbildning,

(g) uppmuntra och stödja forskning om OER, genom relevanta forskningsprogram om OER-utveckling, delning och utvärdering, inklusive stöd för digital teknik (t ex artificiell intelligens), samt

(h) utveckla och implementera policyer som tillämpar de högsta standarderna för integritet och dataskydd under produktion och användning av OER, OER-infrastruktur och relaterade tjänster.

(iii) Uppmuntra effektiv, inkluderande och jämlik tillgång av OER av god kvalitet

13. Medlemsstaterna uppmuntras att stödja skapande, tillgång, återanvändning, vidgad användning, anpassning och spridning av inkluderande och jämlik OER av god kvalitet, till alla intressenter. Dessa kan inkludera studenter i formella och icke-formella utbildningssammanhang oavsett, bland annat, ålder, kön, fysisk förmåga och socioekonomisk status, för såväl personer i utsatta situationer som urfolksminoriteter, de i avlägsen glesbygd (inklusive nomadisk befolkning), individer  bosatta i områden som drabbats av konflikter och naturkatastrofer, etniska minoriteter, migranter, flyktingar och asylsökande personer. I samtliga fall bör jämställdhet säkerställas och särskild uppmärksamhet ägnas åt rättvisa och inkludering för studenter som särskilt missgynnas på grund av flera och samverkande former av diskriminering. Medlemsstaterna rekommenderas att överväga följande:

(a) säkerställa tillgång till OER som på lämpligt sätt passar behoven och de materiella förhållandena hos specifika studenter, såväl som utbildningsmålen för de kurser eller ämnen som de ges för. Detta inkluderar offline-material (inklusive tryckt sådant) för att få tillgång till resurser där det är lämpligt,

(b) stödja OER-intressenter för att utveckla genusmedvetet, kulturellt och språkligt relevant OER, och skapa OER på lokala språk, särskilt för nationella minoritetsspråk som är mindre använda, har färre resurser och är utrotningshotade,

(c) se till att principer om jämställdhet, icke-diskriminering, tillgänglighet och inkludering återspeglas i strategier och program för att skapa, ha tillgång till, återanvända, anpassa och sprida OER,

d) säkerställa offentliga investeringar och stimulera privata investeringar i IKT-infrastruktur och bredband, liksom andra system, för att ge ökad tillgång till OER, särskilt för låginkomsttagare, på landsbygden och i urbana miljöer,

(e) skapa incitament för utvecklingen av och forskningen på OER, samt

(f) utveckla och anpassa befintliga evidensbaserade standarder, benchmarks och relaterade kriterier för kvalitetssäkring av OER, i förekommande fall, som understryker vikten av att granska lärresurser (både öppet licensierade och inte öppet licensierade) under regelbunden kvalitetssäkring.

(iv) Främja skapande av hållbarhetsmodeller för OER

14.  Medlemsstaterna bör, utifrån deras specifika villkor, styrmodeller och konstitutionella bestämmelser  att stödja och uppmuntra utvecklingen av omfattande, inkluderande och integrerade hållbarhetsmodeller för OER. Medlemsstaterna uppmuntras att överväga följande:

(a) granska gällande bestämmelser, policyer för upphandling och förordningar, för att utvidga och förenkla processen för att anskaffa produkter och tjänster av hög kvalitet som används för att underlätta arbetet med att skapa, äga, översätta, anpassa, kurera, dela, arkivera och bevara OER i förekommande fall,  samt att utveckla kapacitet för alla OER-intressenter att delta i dessa aktiviteter,

(b) vara en katalysator för hållbarhetsmodeller, inte bara genom traditionella finansieringskällor, utan också genom icke-traditionell ömsesidig resursmobilisering, genom partnerskap, nätverk och inkomstgenerering såsom donationer, medlemskap, frivillig betalning och crowdfunding som kan ge intäkter och hållbarhet för tillhandahållande av OER, samtidigt som man säkerställer att kostnaderna för tillgång till viktigt material för undervisning och lärande inte åläggs enskilda lärare eller studenter,

(c) främja och öka medvetenhet om andra värdeskapande modeller som använder OER mellan institutioner och länder, där fokus ligger på att deltaga, samskapa, generera värde kollektivt, sektoriellt partnerskap, stimulera innovation och förena individer för en gemensam sak,

(d) anta regelverk som stödjer utvecklingen av OER-produkter och relaterade tjänster som ligger i linje med nationella och internationella standarder, samt OER-intressenters intressen och värderingar,

(e) främja en adekvat språklig översättning av öppna licenser enligt definitionen i denna rekommendation för att säkerställa att de genomförs korrekt,

(f) tillhandahålla system för implementering och tillämpning av OER och att uppmuntra återkoppling från intressenter och ständiga förbättringar av OER, samt

(g) optimera befintliga utbildnings- och forskningsmedel effektivt för att initiera, utveckla och kontinuerligt förbättra modeller för OER genom interinstitutionella, nationella, regionala och internationella samarbeten.

(v) Främja och stärka internationellt samarbete

15. För att främja utveckling och användning av OER bör medlemsstaterna främja och stärka det internationella samarbetet mellan alla relevanta intressenter, oavsett om de är bilaterala eller multilaterala. Medlemsstaterna uppmuntras att överväga följande:

(a) främja och stimulera gränsöverskridande samarbete och allianser för OER-projekt och program, utnyttja befintliga transnationella, regionala och globala samarbetssystem samt organisationer. Detta bör inkludera att med gemensamma insatser verka för utveckling  och användning av OER samt kapacitetsbyggande, lagring, communities of practice, gemensam forskning om OER samt solidaritet mellan alla länder oavsett var de befinner sig gällande OER-utveckling,

(b) inrätta regionala och internationella finansieringssystem för att främja och stärka OER och identifiera de mekanismer, inklusive partnerskap, som kan stödja internationella, regionala och nationella insatser,

(c) stödja skapande och underhåll av effektiva peer networks som delar OER, baserat på områden såsom ämnen, språk, institutioner, regioner och utbildningsnivåer på såväl lokal som regional och global nivå,

(d) i förekommande fall införliva specifika klausuler om OER i internationella avtal som rör samarbete på utbildningsområdet,

(e) utforska utvecklingen av ett internationellt ramverk för upphovsrättsliga undantag och begränsningar avseende utbildnings- och forskningsändamål för att underlätta gränsöverskridande utbyte och samarbete om OER, samt

(f) stödja insatser av interkulturell kommunikationsförmåga, hantering av multikulturella grupper, utformning av communities of practice samt anpassningsstrategier för lokal implementering av OER med syfte att främja universella värden.

IV. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

16. Medlemsstaterna bör, utifrån deras specifika villkor, styrmodeller och konstitutionella bestämmelser, när det är tillämpbart, övervaka policyer och system relaterade till OER utifrån en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Medlemsstaterna uppmuntras att överväga följande:

(a) utnyttja lämpliga forskningssystem för att mäta verkningsgrad och effekt i OER-policyer samt incitament mot fastställda mål,

(b) samla in och sprida framgångsrika exempel, god praxis, innovationer samt forskningsrapporter om OER och dess konsekvenser med stöd av Unesco och internationella sammanhang som arbetar för öppen utbildning, samt

(c) utveckla strategier för att utvärdera utbildningens effektivitet samt långsiktig ekonomisk effekt av OER, som inkluderar deltagande av alla relevanta intressenter. Sådana strategier kan fokusera på att förbättra inlärningsprocesser och stärka kopplingen mellan rön, beslutsfattande, transparens och ansvarstagande för inkluderande och rättvis utbildning och forskning av hög kvalitet.