Stadgerevision 2013/5 § Styrelse
representant
Wikimedia Sverige har flera officiella representanter som t.ex. presskontakt eller en verksamhetschef. Slutligen är det dock ordföranden som är högsta representant, t.ex. i krissituationer. Representation får ej förväxlas med firmateckning som har ett eget paragraf. --Prolineserver (diskussion) 3 november 2012 kl. 10.56 (CET)
- Ordvalet högsta kan kanske diskuteras men i övrigt stöder jag detta förslag till ändring.Anders Wennersten (diskussion) 3 november 2012 kl. 12.50 (CET)
- Vilka ord tänkte du på? --Prolineserver (diskussion) 4 november 2012 kl. 18.04 (CET)
- Högsta i Högsta representant. Det finns andra ord som främsta, primära, tyngsta som kan övervägas istället. Jag är dock inte säker på vad som är bäst.Anders Wennersten (diskussion) 4 november 2012 kl. 19.53 (CET)
- Primära låter bra tycker jag. Ainali (diskussion) 4 november 2012 kl. 21.56 (CET)
- Primär låter att det är någon som man pratar med först av typ "first level support", alltså arbeten på nivå av en presskontakt, inte någon som skulle har sista ordet. På "primära representant" och "tyngsta representant" får jag på google både bara få resultat och resultat i samband med formuleringar som kanske menar inte vad vi vill uttrycka met detta. När det gäller "främsta representant" så känns det kanske lite mer som en rykte man har fått efter "hård arbete", medan här är det väl meningen att man är högst uppe i Hierarkin pga sin funktion och inte sin ålder, tid i föreningen eller antal redigeringar? Men jag är kanske det värsta här som skulle delta i en diskussion om detaljer i det svenska språket ;) --Prolineserver (diskussion) 4 november 2012 kl. 23.37 (CET)
- det är just att högsta återspeglar ett hierarkiskt synsätt som gör mig tveksam. Även yttersta kan jag se som möjligt, men skulle gärna se fler med språköra vara med här, kanske Mikaela kan bedöma?Anders Wennersten (diskussion) 5 november 2012 kl. 07.31 (CET)
- Primär låter att det är någon som man pratar med först av typ "first level support", alltså arbeten på nivå av en presskontakt, inte någon som skulle har sista ordet. På "primära representant" och "tyngsta representant" får jag på google både bara få resultat och resultat i samband med formuleringar som kanske menar inte vad vi vill uttrycka met detta. När det gäller "främsta representant" så känns det kanske lite mer som en rykte man har fått efter "hård arbete", medan här är det väl meningen att man är högst uppe i Hierarkin pga sin funktion och inte sin ålder, tid i föreningen eller antal redigeringar? Men jag är kanske det värsta här som skulle delta i en diskussion om detaljer i det svenska språket ;) --Prolineserver (diskussion) 4 november 2012 kl. 23.37 (CET)
- Primära låter bra tycker jag. Ainali (diskussion) 4 november 2012 kl. 21.56 (CET)
- Högsta i Högsta representant. Det finns andra ord som främsta, primära, tyngsta som kan övervägas istället. Jag är dock inte säker på vad som är bäst.Anders Wennersten (diskussion) 4 november 2012 kl. 19.53 (CET)
- Vilka ord tänkte du på? --Prolineserver (diskussion) 4 november 2012 kl. 18.04 (CET)
Längre mandatperioder
Som det är nu väljs alla i styrelsen på en tid av ett år, och när jag läste stadgarna hittade jag ingenting om mandatperioder alls. För en förening som har flera anställda, en omsättning på flera miljoner, kansli och projekt som löper över flera år tycker jag det skulle vara bra att ha en stabilitet i form av att delar av styrelsen väljs på längre tid och att valen sker växlande år så att inte hela styrelsen byts ut samtidigt. Mandatperioder på till exempel två år gör att det finns en kontinuitet, men skrivelsen Styrelsen skall bestå av minst fem och maximalt av tretton personer gör det svårt att säga att halva styrelsen ska väljas om varje år eftersom antalet kan variera från år till år. En nackdel med att ha längre mandatperioder än ett år är att det kan begränsa urvalet eftersom vissa inte vill ta på sig längre åtaganden än ett år. En möjlig formulering är att skriva att av de minst fem ledamöterna ska fyra väljas för en tid av två år så att två väljs om varje år, något som också gör det möjligt att ha ledamöter som bara vill åta sig ett år i taget. Tankar och funderingar? /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 21 december 2012 kl. 12.20 (CET)
- Som du kan se på Stadgerevision_2012/Styrelse#F.C3.B6rslag_p.C3.A5_ny_text_inlagd la jag för förra årets revision en stund in just en sådan ändring, men ändrade mig sedan mest för att inte få för många ändringar till det årsmötet. Så jag är positiv till ditt förslag som är lite av kutym i föreningar. Formuleringen var då Ordförande väljs på ett år, övriga ledamöter väljs på två år med tur att växelvis avgå.Anders Wennersten (diskussion) 21 december 2012 kl. 15.27 (CET)
- Nu har jag kommit ihåg varför jag strök förslaget förra året. Med tvååriga perioder för ledamöter brukar det också finns suppleanter som har ettåriga mandat perioder. Och det är också då brukligt att nya i styrelsen börjar som suppleanter, dvs de får känna på och om det inte passar är det lätt hoppa av redan efter ett år. Därför är det lite tveksamt och det bara är bra förlänga till två år om vi inte samtidigt för in suppleanter. Och det är då jag själv tycker det blir lite mycket (rollen som suppleanter i en styrelse är ofta luddig, de har tex bara rösträtt om en ordinarie ledamot inte är på plats).Anders Wennersten (diskussion) 22 december 2012 kl. 07.40 (CET)
- Klokt! Vad tror du om att med kvarvarande minst fem... säga att ordförande väljs på ett år, fyra ledamöter väljs på två år med tur att växelvis avgå och eventuellt övriga på en tid av ett år för att få några som sitter kvar mer än ett år och möjlighet att välja in på ett år i början. Blir det onödigt administrativt? /Haxpett (diskussion) 28 december 2012 kl. 00.18 (CET) (Som är förvirrad och diskuterar med olika namn i samma diskussion. /Axel)
- Nu har jag kommit ihåg varför jag strök förslaget förra året. Med tvååriga perioder för ledamöter brukar det också finns suppleanter som har ettåriga mandat perioder. Och det är också då brukligt att nya i styrelsen börjar som suppleanter, dvs de får känna på och om det inte passar är det lätt hoppa av redan efter ett år. Därför är det lite tveksamt och det bara är bra förlänga till två år om vi inte samtidigt för in suppleanter. Och det är då jag själv tycker det blir lite mycket (rollen som suppleanter i en styrelse är ofta luddig, de har tex bara rösträtt om en ordinarie ledamot inte är på plats).Anders Wennersten (diskussion) 22 december 2012 kl. 07.40 (CET)