Här arkiveras remisser, vars stoppdatum har passerat, besvarade eller obesvarade.

4 december 2009: Vidareutnyttjande av handlingar, PSI-direktivet

Wikimedia Sverige har inte besvarat denna remiss.

Dokument
Andras svar

15 januari 2010: Leveransplikt för elektroniska dokument

Wikimedia Sverige har inte besvarat denna remiss.

Dokument
Andras svar

29 januari 2010: Vägval för filmen

Wikimedia Sverige har inte besvarat denna remiss.

Betänkande
SOU 2009:73 - Vägval för filmen.
Remissvar
Inkomna, Remissinstanser utan synpunkter

Analys

Avsnitt 2.3.3 (sid. 68-77) tar upp den digitala revolutionen och talar både om upphovsrätt och kulturarv.

Avsnitt 3 (s. 93 ff) behandlar "Inriktning på de framtida insatserna för filmen". Där beskrivs åtta olika mål varav ett är av speciellt intresse: Det bör vara en angelägen uppgift att bevara filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse och i ökad utsträckning tillgängliggöra dem för forskning och allmänhet.

Avsnitt 5.1.1 behandlar Stöd till värdefull svensk filmproduktion. Här borde man kunna formulera något om att det ska vara lättare att få stöd om man väljer att göra produktionen tillgänglig under en fri licens.

På sida 129 slås ensidigt fast att "Illegal fildelning är ett fenomen som drabbar filmbranschen som helhet och som hotar inte minst utvecklingen av nya legala visningsfönster för film. Arbetet mot illegal fildelning och andra former av upphovsrättsintrång är därför generellt sett viktigt." Avsnittet avslutas med en diskussion om stödet till branschen för detta arbete och slår fast att "stödet till åtgärder mot olovlig hantering av film bör avskaffas och resurserna i stället användas för produktionsstöd."

Om vi föreslår extra stöd till filmare som använder fria licenser, så berör det väl själva målet med filmpolitiken. Handlar filmpolitiken om mer film åt folket, eller säkrare inkomster åt filmskaparna? Denna avgörande fråga har väl aldrig varit uttalad? --LA2 21 januari 2010 kl. 10.11 (CET)[svara]
Det kanske är något man ska baka in? Rimligtvis borde det vara mer film åt folket. Tidigare har möjligheten för industrin att producera har varit en flaskhals man har behövt bredda, men nu kanske de egentliga frågorna är någonannanstans. --Ainali 22 januari 2010 kl. 22.14 (CET)[svara]

Avsnitt 6.2 beskriver hur kulturarvet av äldre film tas omhand i olika institutioner. Avsnitt 6.2.2 handlar om KB och SLBA, som numera är avdelningen för audiovisuella medier (AVM) inom KB. På sid. 180 konstateras i förbigående att "AVM har till stor del av upphovsrättsliga skäl främst riktat sig mot forskarsamhället" (se även avsnitt 6.3.4, sid. 184), men de nya möjligheter på detta område som en reform av upphovsrätten skulle kunna skapa begrundas inte.

Den digitala revolutionen skapar helt nya möjligheter för filmande. Filmkameror har aldrig varit billigare, redigeringsprogram är överkomliga, amatörfilmare kan nå en stor publik över nätet. Detta borde vara goda nyheter för filmen som konstform och som bärare av budskap, men i stället oroar sig utredningen för "branschen", det vill säga de gamla bolag och institutioner som byggt sina framgångar på hanteringen av film som fysiskt medium.

Avsnitt 6.4 "Framtiden: utöka samarbetet mellan befintliga institutioner" (s. 187). Skulle man kunna skriva ett förslag om att digitaliserat upphovsrättsfritt material även ska tillgängliggöras på Wikimedia Commons för att både öka tillgängligheten och ytterligare säkra bevarandet?

31 januari 2010: Verksamhetsmodell för svensk geodatasamverkan

Wikimedia Sverige har inte besvarat denna remiss.

Verksamhetsmodellen för geodatasamverkan inom Sverige, baserat på INSPIRE-direktivet.

8 februari 2010: Nya villkor för statligt stöd till kulturtidskrifter

Dokument


SOU 2009:86, handlar bland annat om e-legitimation. Detta är ett betänkande från "e-delegationen", där bland annat Peter Krantz ingår, han som driver http://opengov.se

30 september 2010: Kulturarvet på nätet

Pressmeddelande 18 augusti 2010 där EU:s "reflexionsgrupp" för digitalisering utlyser en consultation = remissrunda om kulturarvet på nätet.

22 oktober 2010: Lag om elektronisk kommunikation

EU:s "telekompaket" ska integreras i svenska LEK (lagen om elektronisk kommunikation). Föreningen ISOC-SE planerar att skicka ett svar och endera kan vi bidra med synpunkter till deras svar, eller formulera ett eget.

Dokument

5 oktober 2012 Kulturmiljöarbete i en ny tid

SOU 2012:37, Spontant svar.