Projekt:Wikipedia i biblioteken 2019/Rapport

Sammanfattning

Wikipedia i biblioteken (WiB) var ett projekt och samarbete som genomfördes av Kungliga biblioteket och Wikimedia Sverige under åren 2018–2020. Samarbetet skedde genom projektet Digitalt först med användaren i fokus och genomfördes i två former. Dels digitalt på lärplattformen Digiteket och dels genom fysiska träffar på fem platser runt om i Sverige.

Genom projektet bekräftas bilden att det finns en stor potential för biblioteken i Sverige att utvecklas som platsen för både fysiska och digitala möten, med fri kunskap i fokus. Wikimedias plattformar kan användas för att tillgängliggöra en del av den kunskap som kommer allmänheten till nytta, i enlighet med bibliotekens uppdrag. Det finns alltså flera områden där biblioteken och Wikimedia har samma målsättning, och samarbete kan ske för det allmännas bästa.

Covid-19 påverkade även projektet Wikipedia i biblioteken. På grund av restriktioner i och med pandemin genomfördes istället digitala skrivstugor istället för fysiska. Det innebar även att en andra kurs, Wikipedia i biblioteken online, genomfördes under hösten 2020 som ersättning för fysiska träffar.

Inledning

Digitalt först med användaren i fokus var ett nationellt kunskapslyft som genomfördes av Kungliga biblioteket under åren 2018–2020. Detta var ett regeringsuppdrag, som handlade om att samordna och leda de regionala biblioteken i en utbildning för folkbibliotekarier inom det digitala området.

Kunskapslyftet bestod bland annat av lärplattformen Digiteket, där man presenterar fortbildningsmaterial digitalt inom olika områden. Samarbetet med Wikimedia Sverige resulterade i projektet Wikipedia i biblioteken. Detta projekt bestod av fem kurser på Digiteket och tio genomförda träffar på fem orter i Sverige, med en serie efterföljande digitala träffar via videokonferens.

Syftet med ett nationellt kunskapslyft för biblioteken kom från den nationella biblioteksstrategin där det står att satsningen ska “stärka och utveckla hela det svenska biblioteksväsendet”.

Problemformulering

Effektmål

Skapa förutsättningar för folkbiblioteken som kunskapsnav för fri kunskap.
Ge möjlighet till Sveriges folkbibliotek att vässa personalens kompetens att analysera och bearbeta data och information genom en av världens största digitala plattformar.
Öka kunskapen om hur Wikimedia-plattformarna kan användas av biblioteken i sina kunskapshöjande insatser gentemot allmänheten.
Öka kvaliteten på bibliotekspersonalens referenssamtal.

Projektmål

För att öka bibliotekariernas kompetens ta fram en digital resurs att inkludera i lärplattformen som skapas i Digitalt först med användaren i fokus. Detta ger Sveriges samtliga folkbibliotekarier en grundförståelse om bland annat värdet med fri kunskap, om crowdsourcing genom Wikimedias plattformar samt om licenserna som möjliggör det hela.
Under projektet engagera bibliotekarierna i två olika kampanjer genom vilka de får fördjupad kunskap om Wikimedias plattformar och aktivt bidrar till att förbättra informationen och källorna på Wikimedias plattformar.
Genomföra fördjupade utbildningar med 125 personer från biblioteken för att de skall kunna leda evenemang och träna kollegor.
Genomföra 10 evenemang kopplade till Wikimedias plattformar för allmänheten på biblioteken.
Ta fram en uppsättning grundmaterial för att senare kunna skapa kommunikation- och PR-material för att skapa intresse för framtida evenemang.

Metod

Kvinnohistorisk skrivstuga på bibliotek

Projektet Wikipedia i biblioteken bestod av två delar som genomfördes den senare delen av 2019 och under 2020. Två inledande artiklar och fem kurser publicerades på den digitala lärplattformen Digiteket. Lärplattformen bygger på självstudier och kurserna ligger öppna och tillgängliga så att alla Sveriges bibliotekarier kan ta del av utbudet.

Det genomfördes också tio träffar på fem platser runt om i Sverige. Dessa platser hade som mål att vara geografiskt spridda till regionerna i Sverige. Platserna var Umeå, Stockholm, Göteborg, Örebro och Hässleholm.

Information och marknadsföring skedde genom digitala kanaler som bloggar och nyhetsbrev. Det nystartade Digiteket fick stort genomslag och kunskap om artiklar och kurser bör ha nått samtliga bibliotekarier i målgruppen. Kurserna på Digiteket var frivilliga och tillgängliga för alla, alltså även de bibliotekarier som inte deltog i någon av de fysiska träffarna.

Inför träffarna skickade bibliotekssamordnare ut information i de olika regionerna. Detta var mejl som Wikimedia Sverige och bibliotekssamordnare förberedde tillsammans utifrån mallar med grundläggande information. För att delta vid de fysiska träffarna skulle man skulle ha gått igenom kurserna på Digiteket samt kunna avsätta tid för två heldagar för utbildning. Utbildningen var planerad och förankrad i deltagarnas respektive bibliotek.

Planen var att uppföljande skrivstugor skulle genomföras i direkt anslutning till kurserna. På grund av coronaviruset kunde inga sådana skrivstugor genomföras på plats på biblioteken . Detta innebar att Wikimedia Sverige började undersöka förutsättningarna för att istället kunna genomföra digitala skrivstugor. Detta visade sig vara möjligt, och de träffar som genomfördes digitalt gav en möjlighet att fortsätta arbeta tillsammans inom projektet. I och med att dessa skrivstugor blev mer tid- och platsoberoende gav det också möjlighet även till nationellt utbyte.

I september 2020 genomfördes också en andra kursomgång under tre tillfällen, online. Projektet avslutades med att alla bibliotekarier fick en inbjudan till att delta på Digital bokmässa på Wikipedia, som genomförs i anslutning till den digitala Bokmässan 2020. Även efter att projektet avslutas kommer Wikimedia Sverige fortsätta att följa det av biblioteksutveckling Sörmland startade Projekt HBTQI.

Resultat

Projektet hade två huvudsakliga två syften. Det ena var att ge medarbetare och anställda på biblioteken en djupare förståelse och kunskap om Wikipedia och Wikimedias plattformar, som ett exempel på hur digital kunskap påverkar vårt samhälle. Det andra var att ge verktyg och exempel på hur denna kunskap kan förmedlas vidare i möten med allmänheten. Resultatet av ökad kunskap om Wikipedia kan användas och visa sig på olika sätt.

Att få kunskap och ökad kompetens är värdefullt för den enskilda medarbetaren och för kunskapsnivån inom organisation och verksamhetsområde. Det är bra att medarbetare har kännedom om hur Wikipedia fungerar. Efter genomgången kurs kunde man skriva ut ett intyg med namn och beskrivning av kursplanen.

Digiteket

Kurssidorna om Wikipedia har till och med den 15 september 2020 haft totalt 11800 visningar. Kursutbudet på Digiteket är öppet för alla men som biblioteksmedarbetare rekommenderas man att skapa ett konto. Detta då det ger fördelar i form av till exempel statistik och verifiering att man har gått igenom kurser.

Varje kurs på Digiteket består av flera kursmoment. Genom att skapa ett användarkonto kan man också spara sin progression, för att komma tillbaka vid ett senare tillfälle och göra klart kursen. Wikimedia Sveriges kurser på Digiteket marknadsfördes bland annat genom Kungliga bibliotekets nyhetsbrev och bloggposter.

Detaljerad statistik för artiklar och kurser på Digiteket. Artiklar kan alla läsa men statistiken för genomgångna kurser är räknande på inloggade användare.

Antal lästa artiklar (sidvisningar): Artikel – Vad är Wikipedia 948 Artikel – Gå hela vårt kurspaket 846 Artikel – Projekt HBTQI 133 Artikel – En ny chans 111

Antal personer (registrerade) som gått igenom kursmoment på Digiteket: Att skriva på Wikipedia 192 Att samarbeta på Wikipedia 148 Att arbeta med bilder på Wikipedia 163 En väg mot mer öppen och länkad data 111 Så genomför du en skrivstuga 112

Fysiska träffar på fem orter i Sverige

Digitekets kurser var förberedande för den fördjupade kursen med de tio träffarna på fem platser runt om i Sverige under januari–mars 2020. Anmälningar skedde genom regionerna och kursen genomfördes under två heldagar vid två olika tillfällen. Deltagarna behövde förankra deltagandet i sin organisation Det maximala antalet deltagare till varje kurstillfälle var ca 25, vilket skulle motsvara målet att erbjuda kursen till 125 personer. Den första omgången träffar genomfördes innan restriktionerna kom för Covid-19 och påverkades på så sätt inte av pandemin.

Datum för genomförda träffar per ort:

Umeå 2020-01-21 och 2020-02-18
Stockholm 2020-01-23 och 2020-02-20
Göteborg 2020-01-27 och 2020-02-24
Örebro 2020-01-28 och 2020-02-25
Hässleholm 2020-02-04 och 2020-03-03

Antal anmälda personer per ort:

Umeå 27
Stockholm 26
Göteborg 18
Örebro 18
Hässleholm 20

Sammanlagt var det 109 personer som anmälde sig varav 87 personer fullföljde kursen.

I utvärderingen ställde vi fyra frågor och avslutade med att fråga hur Wikimedia Sverige kan stödja utvecklingen framåt. Tre frågor var av karaktären Ja/Nej/Annat och en fråga Bra/Dåligt/Annat. Av 87 kursdeltagare var det 33 som svarade på utvärderingen. En svarsfrekvens på 38%. Dessa frågor ställdes:

1. På den digitala lärplattformen Digiteket fanns inledande kurser om Wikipedia. Var dessa kurser användbara som inledning på de fysiska träffarna/workshops?

2. Vi genomförde två träffar/workshops per ort med praktiska övningar. Målet var att få tillräcklig med kunskap för att senare kunna utveckla arbetet på egen hand. Var dessa workshops med övningar användbara som grund för eget arbete?

3. Kursen genomfördes som planerat med inledning på Digiteket och två träffar på fem platser i Sverige. Hur upplevde du kursen Wikipedia i biblioteken som helhet?

4. Vi vill verkligen stödja en fortsättning på den här inledande kontakten och se om det går att utveckla konceptet med fri kunskap, workshops och skrivstugor på biblioteken. Vill ni fortsätta att arbeta med Wikimedias plattformar?

Översikt av svar från utvärdering av Wikipedia i biblioteken 2020

Om man svarade på “Ja” på sista frågan ställde vi en följdfråga: Om "Ja" – hur kan vi på Wikimedia Sverige hjälpa er för att komma vidare? Några av svaren på sista följdfrågan har lagts ihop till två eller tre meningar men de enskilda meningarna är inte ändrade från svarsformuläret.

“Genom att fortsätta ge goda förutsättningar i form av bra med information för nybörjare på Wikimedias sidor. Gärna ha fler sammankomster, skicka ut info om nyheter och förmedla kontakter till volontärer i kommuner”

“En ny kursomgång om ungefär ett halvår och fortsätta kommande år. Påminna oss att tänka på Wikipedia, så att det inte faller bort i allt annat vi har att göra. Kanske kan Digitekets kurser utökas?”

“Ett samlat material som enkelt kan förklara konceptet wikipedia för den "oinvigde". Mkt kort om vad en wiki är, hur wikipedia förhåller sig till ett traditionellt uppslagsverk, hur pålitlig wikipedia ev är jfr med traditionellt uppslagsverk och vad som gör att wikipedian kan hålla kvalitet. Något om kulturen, tex att en text aldrig är "ens egen". All information som jag beskriver ovan finns, men på olika ställen och ofta på allt för hög nivå.”

“Min poäng är att när denna information finns lättillgänglig - varför inte på Wikipedia - kan den marknadsföras till exempelvis bibliotek, studieförbund och andra (har ni skapat kontakt med studieförbunden?). Den kan användas som utgångspunkt i aktiviteter för Wikipedia-ovana, eller undervisning för högstadiet eller gymnasiet.”

“Jag tänker framöver delta i någon aktivitet på bibliotek där ni har verksamhet. För att få lite stöd att komma igång på riktigt. Ta fram mer lättläst material om exempelvis vilka källor man ska/bör använda, och annat som är viktigt för att lära sig skriva.”

“Samordna gemensamma skrivprojekt för bibliotek att jobba med tillsammans med sina användare? Lyfta fram exempel på hur man kan jobba med wikipedia via biblioteken. Fortsätt med workshops och prova-på event!”

“Hjälpa till med rådgivning kring hur vi bäst arrangerar öppna skrivstugor. Eventuellt hjälpa till att förmedla kontakt till lokala wikipedianer som vi kan samarbeta med.”

Artikeln om Solna stadsbibliotek skrevs under kursen
Bergslagsbanans stationshus i Göteborg

Kurssidor

Kurssidorna utvecklades och blev en samlingsplats för de råd och förslag som vi gemensamt tog fram under kursen. Kommunikation och marknadsföring var ett sådant område som kunde se olika ut på biblioteken och där vi tog fram listor tillsammans och tipsade varandra. En fördel med att ha transparent och redigerbara kurssidor är att dessa ligger kvar och kan fyllas på. Det blev på så sätt enkelt att lägga till online-kursen i befintlig struktur.

Digitala skrivstugor

Under året har vi genomfört ett flertal skrivstugor online, i form av videokonferenser. Dessa fick delvis ersätta de planerade fysiska träffarna som vi tänkte genomföra. Information om skrivstugorna läggs upp under något som benämns som Wikiträffar på Wikipedia, och kan ha egna undersidor eller projektsidor för att beskriva innehållet. Denna typ av verksamhet genomförs alltså även utanför projektet, vanligtvis av volontärer.

Projekt litteratur

Genomfördes den 2020-04-29 med utgångspunkt i ett befintligt projekt på Wikipedia – Projekt litteratur. Vi hade efterfrågat och förberett information tillsammans med lokala författare och lagt till dessa på projektsidan. Skrivstugan var i form av videokonferens mellan klockan 10:00–15:00 och sammanlagt 10 personer deltog under dagen.

Citation Hunt med #1Lib1Ref

Under vecka 22 mellan 2020-05-25 – 2020-05-29 genomförde vi som projektledare kortare skrivstugor på två timmar per dag. Detta i kombination med verktyget Citation Hunt i en kampanj för #1Lib1Ref. Syftet var att lyfta fram arbetet med 1Lib1Ref, som är en internationell kampanj för bibliotekariers viktiga arbete med att lägga till källor på Wikipedia. Sammanlagt deltog 18 personer under veckan.

Projekt HBTQI

Ett nystartat projekt på Wikipedia är Projekt HBTQI som uppstod efter kursen i Stockholm. Det drivs av deltagare från Sörmland biblioteksutveckling i samarbete med Sörmlands museum. Här började projektet med Wikifika, alltså en social tillställning för personer intresserade av Wikipedia, 2020-05-29, för att utöka den nya plattformen för projektet. Två skrivstugor är genomförda, 2020-06-09 och 2020-08-27. Sammanlagt har 27 personer deltagit på träffarna och fler skrivstugor är planerade.

Projektet är ett bra exempel på hur något startar med gemensamma krafter och där alla som vill kan vara med och delta. Styrkan är en kombination mellan olika aktörer.

Wikipedia i biblioteken online

Under september 2020 genomfördes en andra omgång av Wikipedia i biblioteken, och denna gång under tre veckor online. Kursen började även denna gång med förberedande kursmoment på Digiteket. Nio personer var anmälda varav åtta personer genomförde hela kursen. Vi använde Programs and Events Dashboard (se nedan) för att föra statistik över redigeringar, och statistiken är inräknad i hela projektet.

En liknande utvärdering som tidigare genomfördes och även denna gång med övervägande positiva svar. Två personer använde textfältet efter den sista frågan som efterlyste hur stöd i en fortsättning kan se ut.

“Sådana här initiativ är välkomna - att göra punktinsatser för att påminna och stödja.”

“När omständigheterna tillåter att vi anordnar fysiska arrangemang igen skulle vi vara intresserade av en föreläsning/workshop på biblioteket (ev i samarbete med gymnasiet). Då vore det bra om vi kunde få besök av någon erfaren person som kan berätta och instruera.”

Statistik på Wikimedias plattformar

Allt arbete som görs på Wikimedias plattformar sparas i en versionshantering och kan sedan användas för att ta fram statistik. Ett verktyg som underlättar översikten av statistik är Programs and Events Dashboard där man kan lägga ihop flera delprogram till en helhet – i det här fallet för hela projektet Wikipedia i biblioteken.

Deltagarna kan själva lägga till sitt Wikipedia-användarnamn under respektive program och på så sätt kan vi följa och jämföra vad deltagarna och grupperna gör under kursen. Urvalet görs genom att välja ett startdatum och ett slutdatum, så att vi inte råkar räkna med redigeringar som en användare gör utanför projektet. Programs and Events Dashboard för Wikipedia i biblioteken ger följande statistik:

Antal redigerare 95
Antal tillagda ord 79 000
Antal nya källor 54
Antal Commons-uppladdningar 78
Antal redigerade artiklar 500
Antal skapade nya artiklar 73
Antal artikelvisningar totalt 1 930 000

Det totala antalet artikelvisningar är räknande på alla redigerade artiklar för hela gruppen. Det innebär att om man redigerat i några populära artiklar ökar antalet artikelvisningar väldigt snabbt.

Analys

Digitekets kurser och de tio träffarna genomfördes som planerat enligt projektplan. Att ha en inledande digital förberedande kurs på Digiteket fungerade bra. Där gavs möjlighet till både förståelse och kunskap om Wikimedias plattformar och även övningar på inledande redigeringar. Här kunde man välja själv hur långt man vill gå när det gäller att pröva och redigera.

En svårighet var att ta reda på hur deltagande personer tog till sig ett digitalt kursmaterial på egen hand. Ett mål var att deltagarna skulle skapa ett användarnamn och göra några första enkla i redigeringar i sandlådan. De momenten hade de allra flesta genomfört inför de fysiska träffarna. Inlärning sker på olika sätt och deltagarna hade goda grundkunskaper efter Digitekets kurser, vilket vi vet för att vi hade denna frågeställning som inledning på de fysiska träffarna.

Träffarna var upplagda med inledande repetition och fördjupning av olika moment från Digitekets kurser. Fokus var komma igång med eget redigerande, lägga till källor och skriva artiklar. Genom statistiken från Dashboard kan man se att detta också gjordes i stor utsträckning.

Ett verktyg som användes var Citation Hunt, vilket är ett lättanvänt sätt att se var källor saknas. Det går också enkelt att lägga till källor genom verktyget, och i samband med Citation Hunt berättade vi om 1Lib1Ref-projektet som går ut på att bibliotekarier lägger till källor på Wikipedia.

Diskussion

Att deltagarna hade gått en förberedande kurs på Digiteket och anmälde sig genom sitt bibliotek gav en tydlig och bra bakgrund till deltagarna i gruppen. Vi visste vilka de var men inte riktigt vilken nivå de var på eller vad de hade tagit till sig på Digitekets förberedande kurser.

Det kan finnas en risk när det blir för enkelt att avboka sig eller att deltagande är helt utan motkrav, som gör att anmälda deltagare sedan inte genomför kursen. Det skulle gå att överboka antalet platser och lösa eventuell överbokning senare, men vi gjorde inte så i detta projekt. Det är något vi tar med oss till vidare planering.

Att alla var vana vid bibliotekssystem gjorde det enkelt att prata om källor och öppen länkad data. Detta är ju en väldigt speciell kunskap och av ökande betydelse i ett samhälle där allt mer information länkas och kopplas samman. Detta är ett exempel på när Wikimedias och bibliotekens uppdrag korsas.

När det gäller att använda Wikipedia och Wikimedias plattformar inom verksamheten så måste man ta med i beräkningen att det tar tid och resurser i anspråk. När det gäller verksamhetsplanering så måste arbetsinsatser sättas i relation till bibliotekens uppdrag. Detta gör att den långsiktiga effekten av projektet riskerar att bli mindre än förhoppningarna, då den enda avsatta tiden till att börja med är för Digiteket-modulerna samt de två kursdagarna.

Då det handlar om användargenererat innehåll som ofta tas fram tillsammans över olika yrkesroller och frivilliga insatser så behöver det finnas en tydlighet vilka som har detta som arbetsuppgifter. Det finns en risk om medarbetare anser sig få ytterligare arbetsuppgifter utan att kunna styra och bestämma sin del av arbetsinsatsen. Här behöver alltså liknande projekt förankras inte bara hos de regionbibliotekarierna utan framförallt hos lokala bibliotekschefer.

Några få deltagare var missnöjda med kursen och valde att inte delta vid det andra kurstillfället. Vi har genom samtal och kommentarer fått veta att det var för att innehållet inte var vad deltagarna förväntade sig. Detta är svårt att helt undvika, men vi tar med oss insikten till kommande liknande projekt.

Slutsatser

Att ge bra beskrivningar av utbildningarna har varit viktigt för Digiteket och andra deltagande samarbetspartner som då enkelt kan föra budskap och information vidare. Flera kanaler och hjälp med att dela varandras inlägg är viktigt för sprida information om att kurserna genomförs. Detta har fungerat bra och är ett sätt att bekräfta varandra vid samarbeten. Bloggposter och inlägg i sociala medier har varit en bra grund för att öka medvetenheten om Wikipedia som möjlig plattform för samarbete med biblioteken. Viktigt är också också bra nätverk inom yrkesgrupperna för direkt kontakt och förmedling.

En återkommande reflektion var att de deltagande bibliotekarierna förstod att “skriva på Wikipedia” kan verka och låta enkelt, men att Wikimedias plattformar är en överväldigande stor plats för fri kunskap. Det är först under den här typen av kurs man börjar ana djupet och den mängd arbete som ligger bakom det Wikipedia vi känner till. Det finns många moment som kan och måste upprepas för att ge förståelse och känsla för vad arbetet innebär, och bibliotekarierna upplever sig nu vara i början av den resan.

Att se nyttan av sitt arbete

Glädjen att se sina artiklar läsas och användas när man redigerar är stor. Det är en närmast altruistisk handling när man bidrar med kunskap som andra kan ha nytta av. Det som kan ses är att många små steg bygger något större och en känsla av tillhörighet.

Då det finns en grund med baskunskaper om Wikimedias plattformar och hur dessa skulle kunna användas framöver i verksamheten skulle vi föreslå en fortsättning för mer samarbete med allmänheten. Kunskap om böcker och källor gör biblioteken till självklara demokratiska mötesplatser i samhället.

Båda dessa insikter är något bibliotekarierna har kommit fram till genom sin medverkan i Wikipedia i biblioteken, och många ser nu nyttan med att kunna dela dessa insikter med allmänheten.

Nya områden för biblioteken

Det nystartade Projekt HBTQI kan stå som modell för hur gemensamt arbete mellan olika aktörer på Wikimedias plattformar kan se ut. Här kan man koppla många artiklar till litteratur och därigenom engagera bibliotekarier, eftersom det behövs både källor och beskrivande biografier av de som arbetar och verkar inom detta område.

Wikimediaprojektens olika plattformar erbjuder gemensamma arbetsytor som är tekniskt fungerande där alla som vill vara med är inbjudna. För ytterligare samarbete kan kontakt tas med många olika organisationer, och biblioteket blir i detta en självklar mötesplats.

Två områden som efterfrågats och som skulle kunna fungera för nya projekt är lokalhistoria samt lokala författare. Här finns det många möjligheter till samarbete med museer, arkiv och hembygdsrörelse. Biblioteken kan även här vara initiativtagare och en självklar mötesplats.

Nästa steg

Vi ser gärna en utveckling där arbetet fortsätter att kombinera kunskap om Wikipedia med praktiskt genomförande på Wikimedias plattformar. Målbilden att göra mer kunskap tillgänglig på ett långsiktigt sätt till fler. Några förslag på vad en fortsättning kan innehålla.

Nå ut till fler med samma innehåll. Här kan vi återanvända en del material och bearbeta målgruppen på nytt och utveckla kursen. Vårt mål är att alla bibliotekarier ska ha grundläggande information om fri kunskap och dess plattformar. Här kan vi inledningsvis undersöka och identifiera vad som hindrat fler bibliotekarier att ta del av till exempel Digitekets kurser eller varför de inte gick vidare med inbjudan från regionerna.
Genomföra fler Wikipedia-event online. Genom bland annat Coronan har vi ändrat beteende men behovet av sammankomster på distans har funnits tidigare och kommer att fortsätta finnas framöver. Att hålla till exempel skrivstugor kan vara ett sätt för biblioteken att nå ut över större geografiska områden och samtidigt utveckla ett mer platsoberoende arbetssätt.
Utbilda utbildarna. Göra en riktad satsning på biblioteksutbildningar och nå bibliotekarier innan de kommer ut i tjänst. Här är bibliotekshögskolor en ny och möjlig samarbetspart.
Arbeta med förmedling. Denna insats kan fokusera på hur biblioteken kan hjälpa andra projekt att förmedla resultat. Detta finns sedan tidigare inom forskning och kan vara en avslutande del av uppsatser och rapporter att kunskap förs in på Wikipedia. Biblioteken kan vara platsen och utgångspunkt för detta arbete.
En ny kurs inom ämnesområden. Denna kurs kan fokusera på hur biblioteken kan ge stöd åt utvalda tema- och ämnesområden. Det kan handla om att identifiera centrala artiklar för det aktuella området, identifiera svagheter, ta fram rekommendationer och ta fram bra källor från bibliotekens samlingar. Genom att arbeta direkt i skarpt läge bekräftas och lyfts ämnet fram genom arbete på publika plattformar.

Länkar

Projektsida på Wikimedia Sverige: Projekt:Wikipedia i biblioteken 2019
Statistik för genomförda insatser i projektet: Projekt:Wikipedia i biblioteken 2019/Global Metrics
Projektbeskrivning: Wikimedia i biblioteken: Projektbeskrivning

Wikipedia i bibliotekens kurssida på svenska Wikipedia: Wikipedia:Projekt GLAM/Wikipedia i Biblioteken

Artiklar och kurser på Digiteket: Artikel: Vad är fri kunskap?
Artikel: Vad är Wikipedia?
Digitekets kurs 1: Att skriva på Wikipedia
Digitekets kurs 2: Att samarbeta på Wikipedia
Digitekets kurs 3: Att arbeta med bilder på Wikipedia
Digitekets kurs 4: Wikidata – en väg mot mer öppen och länkad data
Digitekets kurs 5: Wikipedia – så genomför du en skrivstuga!

Dashboard och statistik för det som gjordes i projektet Wikipedia i biblioteken: Wikipedia i biblioteken 2019 Programs — Programs & Events Dashboard

Samlande artikel på Digiteket: Wikipedia och bibliotek - Gå vårt kurspaket på Digiteket!

Checklista för skrivstuga – vad bör man tänka på: Wikipedia:Skrivstuga/Checklista

Länk till kategori på Wikimedia Commons: Category:Wikipedia i biblioteken

Artikel i Biblioteksbladet: Bibliotekarier utbildas i Wikipedia