Projekt:Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata 2018/Hackathon/Resultat

Fotografier från evanemanget | Global Metrics

Vi som deltog

Arbete i grupp.
Vårt slide deck.
  1. Carin Anell
  2. Harriet Aagaard
  3. Niklas Lindström
  4. Fredrik Klingwall
  5. Bodil Wennerlund
  6. Anna Berggren
  7. Jani Bonnevier
  8. Sara-Lena Wiktor
  9. Matthias Nilsson
  10. Viktoria Lundborg
  11. Alicia Fagerving
  12. Axel Pettersson
  13. Sebastian Berlin

Resultat

Det var ett glatt gäng innovatörer som samlades denna kalla januaridag för att ägna sig åt diskussioner och utvecklingsarbete kring Wikidata, länkade data, Libris och bokdata. Redan under det inledande samtalet blev det klart att alla som samlats förenades av ett gemensamt mål – att lära sig mer om hur Wikidata fungerar och att utforska dess möjliga roll i Librisutvecklarens och katalogisatörens arbete. Efter en kortare presentation, där både grundläggande fakta om Wikidata och bakgrundsinformation om samarbetsprojektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata lades fram, blev det dags för grupparbete och s.k. "hackande" (problemlösning).

Följande problemställningar utkristalliserades:

Att länka till Wikidata från auktoritetsposterna i Libris. Vi inspirerades av VIAF, det inetetrnationerla auktoritetsdatasystemet som kopplar ihop data från många nationalbibliotek (bland annat Kungliga biblioteket). Sedan ett tag tillbaka inkluderas även relevanta Wikidataobjektidentifierare. Att göra samma sak i Libris bedömdes vara både möjligt och enkelt, och en implementation gjordes i Libris testmiljö. Det betyder att det nu finns en konkret möjlighet för att i framtiden implementera denna funktion i Libris XL.

Att använda Wikipedia som källa i Libris auktoritetsdatabas. Att Wikipedia inte får användas som källa har vi alla hört. Ändå görs det flitigt av dem som skapar auktoritetsposterna. Anledningen är enkel: Wikipedia är lättillgängligt och fullt av information. Inte sällan leder det till en ond cirkel där Wikipedianerna hänvisar till Libris som källa. I slutändan blir det omöjligt att fastställa informationens ursprung. Vi kom till slutsatsen att man skall på KB aktivt motverka detta och istället se på Wikipedia som ett första steg till att hitta – och hänvisa till! – pålitliga källor.

Att kunna upptäcka intressanta resurser med hjälp av ämnesord. Eller: det finns så mycket information där ute, men inte tillräckligt med länkar. En gränssnittsprototyp presenterades där Svenska ämnesord användes som språkbräda för att hitta resurser – böcker, vetenskapliga artiklar, Wikipediaartiklar och bildmaterial – om ett visst ämne. Wikidata skulle utgöra en central roll i ett sådant system då det förenar två funktioner: att skapa kopplingar mellan entiteter (t.ex. koppla en bok till dess ämne) och att bygga nyanserade sökningar. Till exempel att hitta böcker om kvantfysik skrivna på tyska på 2010-talet är trivialt. Att berika en bibliotekskatalog med den sortens nätverk skulle ge användaren möjlighet att upptäcka och bläddra i samlingarna på ett helt nytt sätt, där externa resurser (webbplatser, Wikipediaartiklar) inkorporeras sömlöst och smidigt.

Att göra det lättare och roligare för biblioteksanvändaren att hitta de böcker hen vill ha var också en idé som lades fram. Med dagens mobila teknologier är det enkelt att fastställa var man befinner sig geografiskt. I "framtidens Libris" skulle man kunna se inte bara på vilket bibliotek nära mig boken finns men även om den är tillgänglig – för att slippa göra en utflykt om den råkar vara utlånad. För att förverkliga denna idé skulle man dock behöva förbättra vissa delar av Libris, nämligen Biblioteksdatabasen (vilken inte är tillräckligt uppdaterad och pålitlig för att lämpa sig för Wikidataimport) samt beståndsinformationen.

Att redigera Wikidata var också en aktivitet som en del av deltagarna valde att fördjupa sig i. Under handledning av mer erfarna användare lärde vi oss bl.a. om hur man skriver queries med SPARQL, hur Wikidataobjekt är strukturerade, hur bokdata kan modelleras, vilka properties som finns för att beskriva böcker och författare, och mycket mer. Även frågan om Wikidatas pålitlighet och om hur man anger källor diskuterades.

Saker som fungerade bra respektive dåligt

Saker som fungerade bra

Mycket preciserat fokus. Deltagarna visste vad de skulle förvänta sig och var bekanta med ämnesområdet eftersom det grundade sig i deras arbetserfarenhet. Ämnesbegränsningen och den gemensamma bakgrunden gjorde att man kunde generera ideér som de andra deltagarna förstod sig på.

Avgränsad målgrupp. Av samma anledning var det fördelaktigt att deltagarna hade samma bakgrund och erfarenhet av att arbeta med metadata och Libris. De hade kunskaper inte bara om den tekniska sidan av Kungliga bibliotekets data utan även om vad som var rimligt att implementera, utvecklingsplaner för Libris, KB:s strategi etc.

Deltagarnas intresse. Deltagarna uppgav av att de var intresserade av ämnet, som dessutom hade anknytning till deras arbete. De var engagerade, diskuterade gärna med varandra och ställde frågor. Konkreta resultat. Tack vare det tajta fokuset och deltagarnas expertis resulterade evanemanget i flera konkreta ideér som lades fram

Saker som fungerade dåligt

Dåliga kunskaper i Wikidata. Deltagarna hade, enligt egen deklaration, stort intresse i Wikidata men inga praktiska färdigheter. De uttryckte en önskan att lära sig, varför en del av tiden ägnades åt att ge individuell vägledning åt några deltagare. Två respondenter i rundfrågan uppgav “lärde mig om Wikidata” som det bästa med evanemanget. Notera att vi förberedde introduktionsmaterial på evanemangets hemsida, vilket deltagarna uppmanades att bekanta sig med innan evanemanget.

Oklara förväntningar. På grund av ovanstående var det oklart huruvida deltagarna förväntade sig mer av ett utbildningstillfälle snarare än ett hands-on evanemang. Inte tillräckligt med hjälpresurser. Vi var 2 organisatörer och 10 externa deltagare. När deltagarna ville ställa frågor eller behövde hjälp med något fick de ibland vänta tills någon resurs blev ledig.

Samlad bedömning

Sammanfattningsvis bedömer vi evanemanget som ganska lyckat. Likafullt kan man diskutera huruvida hackathonformatet verkligen var optimalt för den här målgruppen och dess behov. Flera av deltagarna hade kanske haft mer nytta av ett mer renodlat utbildningstillfälle – en längre tid innan evanemanget så att de skulle få tid på sig att internalisera de nya kunskaperna och fundera på hur de kan användas i deras arbete.

Saker att tänka på inför framtiden

Om ett liknande evanemang organiseras i framtiden kan följande punkter genomföras för att öka evanemangets framgång:

  • Kartlägga deltagarnas kunskaper i god tid innan evanemanget. Detta för att säkerställa att själva evanemanget kan ägnas åt produktivt arbete.
  • Fundera om evanemangets format är lämpligt i förhållande till deltagarnas önskemål och förväntningar. Om nödvändigt, diskutera och anpassa formatet innan.
  • Under evanemanget, försäkra dig om att det finns tillräckligt med resurser med kunskaper inom områden som deltagarna är mindre bekanta med (t.ex. Wikimediaplattformarna) för att deltagarna ej ska behöva vänta alltför länge på svar på sina frågor eller hindras av tekniska problem.
  • Om möjligt, arrangera flera evanemang. En inledande workshop, längre föreläsning eller ett utbildningstillfälle, genomfört separat från huvudevanemanget och en god tid innan, kan gynna den del av deltagarna som upplever ett behov av att fördjupa sina kunskaper. Detta kan vara särskilt nyttigt om deltagarna saknar erfarenhet av Wikimediaplattformarna.