Projekt:GLAM 2016/CMS-rapport

Denna sida är för närvarande under omarbetning, hjälp gärna till. Denna mall tas bort när sidan är klar.

Rapport inför avslutning av pilot

Bakgrund

Våren 2012 inledde Centralmuseerna och Wikimedia Sverige ett samarbete. Centralmuseerna ville förbättra sin närvaro på Wikipedia och i andra Wikimediaprojekt för att bidra med kunskap inom sina ämnen, riktat mot den stora allmänheten och främst mot ungdomar och till skolområdet. Samarbetet bedrevs fram till 2015 i pilotform. Under 2015 har pilotaktiviteterna legat till grund för GLAM-institutionernas planering av wikimediaaktiviteter i ordinarie verksamhet.

I inledningen av pilotprojektet var aktiviteterna inriktade på introduktionsutbildning i att skriva och redigera artiklar samt att ladda upp enskilda bilder till Wikimedia Commons. Under projektets gång har aktiviteter även riktade mot chefer i att ta fram statistik och följa upp aktiviteter för att se nyttan med insatserna och planera för var jobbet gör mest nytta. Mot slutet har fokus flyttats till att genomföra både gemensamma och mer interna skrivstugor på olika museer till exempel om dataspel på Tekniska museet och om olika föremål i Livrustkammarens basutställning på Livrustkammaren.

Utvärdering

Om man ser till projektet i sin helhet är resultatet av samarbetet mycket positivt. Drygt 9000 artiklar och bilder har förbättrats eller laddats upp under perioden 2012 till 2015. Därtill kommer de batchuppladdningar på tusentals bilder som vissa centralmuseer bidragit med. Att så pass många artiklar har blivit förstärkta med kunskap från museerna är mycket positivt för samhällsutvecklingen i stort. Genom att museerna bidrar med kunskap förstärks Wikipedia som uppslagsverk och allmänheten får tillgång till kunskap av högre kvalitet.

Under projektets gång har många personer från museerna deltagit och antalet personer har ökat för varje år. Mellan åren 2014 och 2015 ökade till exempel antalet personer som registrerat sig på GLAM-sidan från 49 till 66 stycken. Alla bidrog dock inte i någon högre utsträckning. Urvalet är inte komplett då många konton inte identifierar sig som personal vid ett centralmuseum varken genom kontonamn eller beskrivning, och därför inte kommer med i statistiken. En till felkälla är att användare redigerar utanför tjänsten med samma konto, men stickprov ger att det saknas fler konton än vad användningen utanför tjänsten väger upp för.

Genom hela projektet har det i hög utsträckning varit samma personer som är aktiva och som prioriterar samarbetet. Det ger att till exempel de nätverk av kunskapsproducerande personer som arbetar på museerna inte hållits ihop när de mest engagerade personerna inte haft möjlighet att prioritera arbetet. Det ger också att de museer där den högsta ledningen prioriterar samarbetet med Wikimedia, i kombination med personer på mellannivå som kan samordna och driva arbetet, har det högsta deltagandet.

Utvärderingen från pilotstudiens början visade att flera personer som deltog i projektet gärna såg tydligare arbetsledning och uppföljning inom museerna. Vi ser att så sker inom vissa museer men att resultatet är ojämnt spridd bland de deltagande museerna. De museer som arbetar aktivt fortsätter att göra så. Dock kan också anas att nyhetens behag har gått över och att även vissa mer engagerade personer inte bidrar på samma sätt längre. Genomgående har få museer arbetat in arbetet med att skriva på Wikipedia som en del av sin ordinarie verksamhet. Digitaliseringsgruppen har tidigare rekommenderat att inkludera samarbetet med Wikimedia i till exempel kunskapsproduktionen inom en utställning, forskning, katalogisering eller pågående digitalisering.

En positiv trend är dock att institutioner som tidigare varit skeptiska till att bidra till Wikimediaprojekten eller med material under fria licenser svängt och blivit mer positiva till att bidra baserat på erfarenheter från mer aktiva institutioner. Några institutioner har aktivt börjat använda undersidor till Projekt:GLAM för att samla personal, statistik, bevakningslistor och aktiviteter. Det gör det även enklare för den befintliga Wikipediagemenskapen att både följa vad personal som redigerar i tjänsten gör samt att aktivera sig i och hjälpa till med projekt dom finner intressanta.

Sedan pilotprojektet startade och de första introduktionsutbildningarna hölls har Wikimedia Foundation utvecklat både Visual editor och Uppladdningsguiden. Båda dessa verktyg har förenklat redigeringen och uppladdningen av bilder vilket gör att mindre fokus behövs på tekniska detaljer och mer tid kan läggas på diskussioner runt policy och riktlinjer. Till exempel relevanskriterier, verifierbara källor, intressekonflikt och hur ämnesexperter ska förhålla sig till originalforskning får mer tid och utrymme när mindre behövs till det tekniska.

Framtiden

En prioriterad målgrupp för det kunskapsproducerade materialet är skolan. Under 2016 kommer därför ett samarbete mellan skolans och museernas pedagoger initieras. Målsättningen är att ge museerna möjlighet att rikta insatserna tydligare mot vad skolan behöver. Ett inledande möte mellan är planerat till april 2016.