Wikimedia

Projekt:GLAM-vitbok/broschyr

< Projekt:GLAM-vitbok

För att sprida kunskapen om vitboken och några av de frågor som tas upp där, tänkte vi skapa en åttasidig broschyr. Tanken är att den ska vara tankeväckande och intresseskapande så att läsarna går vidare till webbplatsen. Innehållet blir troligen baserat på materialet på webbplatsen, med tyngdpunkt på goda råd och bra förebilder. För att vara maximalt effektiv bör broschyren vara tryckt på glansigt papper och vara snygg.

Har du andra förslag på viktiga frågor som ett så kort informationsmaterial bör ta upp, får du skriva om det här.


Format

Broschyren bör vara i A4-format, eftersom man får plats med mycket material och för att det ser seriöst ut. Det bör finnas bilder och mycket vitt på varje sida så att texten inte känns för tung att läsa. Därför rekommenderas maximalt 1500 tecken per sida.

På varje sida finns det en bild från en bilddonation.

Sidor

Informationsbroschyren kommer troligen att bli åtta sidor lång och ta upp följande frågor:

Framsida

  • titel
  • bild
  • "We're doing the same thing, for the same reason, for the same people, in the same medium. Let's do it together." (Liam Wyatt, världens första Wikipedian-in-residence, vid British Museum) - Svensk översättning: "Vi gör samma sak, av samma orsak, för samma personer, i samma medium. Låt oss göra det tillsammans."

Namn

"Kulturskatter på nätet - så gör du"

För tidigare namnförslag, se listan nedan:

  • Dags att gå in i den digitala eran? (eller något annat provocerande)
  • Handbok i upphovsrätt för ABM-sektorn
  • ABM + Wikipedia = sant!
  • Kulturarvet på nätet
  • Släpp kulturarvet fritt, det är vårt
  • Släpp kulturarvet fritt, det är allas
  • Ropen skalla, kulturarvet åt alla
  • Kulturell allmänning
  • Äntligen fritt
  • Allemansrätt
  • Kulturell allemansrätt
  • Sprid kulturarvet
  • Skicka vidare
  • Hur svårt kan det vara?
  • Öppna dörren
  • Fria bilder (domän ledig)
  • Allmänhetens kulturarv
  • Friaverk.se (domän ledig)
  • Delafritt.se (domän ledig)
  • Frikunskap.nu (ägs av föreningen)
  • Öppet kulturarv
  • Öppna kulturarvet!
  • Lättare än du tror
  • Öppen väg
  • Raka vägen
  • Digitalt kulturarv: en bruksanvisning
  • Hjälpas åt

Sida 2

Wikipedia

Wikipedia är ett uppslagsverk vars innehåll skapas och underhålls av sina användare. Sedan starten 2001 har tusentals regelbundna författare och hundratusentals personer som gjort enstaka ändringar skapat många miljoner artiklar. Tack vare källhänvisningar och många kunniga skribenter håller artiklarna förvånansvärt hög standard. Kraftfulla inbyggda verktyg och hängivna så kallade "wikipedianer" ser till att kvaliteten inte sjunker. Numera är Wikipedia världens största uppslagsverk och den femte mest besökta webbplatsen i världen.

Alla som bidrar till Wikipedia gör det utan betalning. I gengäld får vem som helst använda allt material utan att fråga om lov (ange källa enligt god sed).

Det finns heller inget företag med vinstintresse bakom Wikipedia, utan en ideell, icke-kommersiell stiftelse. Därför finns det inga annonser på Wikipedia.

Wikipedia har flera systerprojekt, varav det största är arkivet Wikimedia Commons. I stort sett alla mediafiler på Wikipedia kommer därifrån. Bara material som är fritt från upphovsrätt (p.g.a. ålder eller licenser) får laddas upp där. Det gör så att materialet på Wikimedia Commons används flitigt.

Wikimedia Sverige

Wikipedia är ett uppslagsverk, medan Wikimedia är samlingsnamnet för en stödorganisation. Den ideella föreningen Wikimedia Sverige har systerföreningar i ett trettiotal andra länder, alla med målet att göra kunskap fritt tillgängligt. Föreningen anordnar exempelvis utbildningar och fototävlingar, samt medverkar på mässor och i media för att sprida kunskap om Wikipedia och andra fria projekt. Wikimedia Sverige är partipolitiskt och religiöst obunden.

Läs mer på www.wikimedia.se. Kontakta gärna oss via info@wikimedia.se.

Samarbete med Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige samarbetar gärna med arkiv, bibliotek och museer om att göra mer material tillgängligt för allmänheten. Det finns många alternativ, till exempel:

  1. fotoutflykt till instutionen, där wikipedianer fotograferar delar av samlingen och lägger bilderna under fri licens
  2. kurser och workshops i hur man redigerar Wikipedia och laddar upp bilder till Wikimedia Commons
  3. tävlingar och utmaningar
  4. en "Wikipedian in residence" finns på plats som en brygga mellan Wikipedia-gemenskapen och instutionen

Om den här broschyren

  1. bilder på folk, det finns folk inblandade
  2. information om var man hittar bilderna
  3. man får återanvända alla bilder på Wikipedia

Målet med broschyren är bara att inspirera ABM-instutioner att göra sånt de får (enligt upphovsrätten) men inte gör.

Längst ner

"Wiki" är ett hawaiianskt ord som betyder snabb. Ward Cunningham utvecklade samarbetsprogramvaran wiki flera år innan Wikipedia startades. Numera använder flera webbplatser wikiprogramvara, till exempel Seriewikin (om tecknade serier) och Star Wars-projektet Wookiepedia.

  • mindre text

Sida 3

Ståndpunkter

Allt fler arkiv, bibliotek och museer använder internet för att sprida kunskap om sina samlingar och få en dialog med besökarna - inte bara lokalt, utan världen över.

Någonting om varför det är viktigt: Det gör det enklare för elever, släktforskare, turister och andra att hitta information.

Det är också en del av den nationella strategin Digit@lt kulturarv - och det ligger i uppdraget att tillgängliggöra kulturarvet.

Sedan ett par år har frivilliga från nätuppslagsverket Wikipedia och företrädare för arkiv, bibliotek och museer samarbetat för att allmänheten ska kunna hitta kulturarvet på webben. Resultaten är goda: nya besökare, kontakt med personer i gamla fotografier, och djupare dialog med experter ur allmänheten. Dessutom har vi lärt oss att navigera mellan upphovsrättslagen och uppdraget att sprida kunskap. Några tips:

  • prioritera digitalisering av material som kan publiceras.
  • publicera material utan restriktioner för återanvändning när det har utslocknad upphovsrätt eller har producerats av era anställda, t.ex. med Public Domain Mark. Digitalisering ger inte ny upphovsrätt.
  • ange tydligt vilka användningsvillkor som gäller för materialet. Var generös.
  • ange alltid upphovspersonens namn eller att identiteten är okänd, även för material med utslocknade rättigheter. Ange också om verk publiceras i bearbetat skick
  • utgå ifrån att fotografier är fotografiska bilder (med en skyddstid på 50 år efter produktionsåret). Fotografiska bilder som tagits före 1969 är fria. Ha en hög tröskel för att betrakta fotografier som konstnärliga verk (med 70 års skyddstid efter fotografens död).
  • prioritera nyförvärv som saknar restriktioner i användning, Skriv icke-exklusiva avtal vid projekt.
  • lägg in metadata (bl.a. fotograf, ägare, tid, plats) i själva filerna.
  • publicera materialet på webben med beständiga länkar.
  • gör materialet lätt att hitta, t.ex. på Wikipedia.
  • erbjud enkla kontaktvägar för de som har synpunkter på publicering.

Resten av den här broschyren handlar om några av de större frågor som vi vet att arkiv, bibliotek och museer funderar mycket på när det gäller publicering av kulturarvet på nätet. För fler frågor, besök [webbplats].

  • tre bilder
    • Här är några av de bilder som har fått stor spridning när de har publicerats på nätet
  •  
    August donerad av NM
  •  
    Konrad Adenauer, Bundesarchiv

Sida 4

Intäktsbortfall

Gör så här

Publicera så mycket material på nätet som möjligt. Det ger uppmärksamhet, vilket leder till mer intäkter. För organisationer med intäktskrav finns möjlighet att publicera de delar av samlingarna som inte har ekonomiskt intresse för allmänheten.

  • textruta med symbol
Vinn på att digitalisera

Stora delar av de samlingar som finns på arkiv, bibliotek och museer har tillkommit med allmänna medel. Att ta betalt av allmänheten som vill ha tillgång till "sitt" material blir därför lite kaka på kaka. Särskilt när materialet inte längre omfattas av upphovsrätten.

Visst finns det ett fåtal verk som säljer affischer och vykort, och vi har inte som mål att ta ifrån institutionerna de intäkterna, men stora delar av kulturarvet kommer aldrig att dra in några pengar. Genom att dra ner på försäljningsverksamheten, kan personalen digitalisera mer material, som sedan blir tillgängligt för fler människor. Livrustkammaren är ett exempel på en myndighet som slutar med den typen av försäljning.

De få undersökningar som finns av intäkter från försäljning tyder också på att intäkterna är minimala (i jämförelse med budgeten som helhet) och att personalkostnaderna ofta överskuggar vinsten.

Å andra sidan kan institutioner som publicerar mycket material på internet få lättare att hitta nya intressegrupper, fler fysiska besökare och faktiskt till och med ökad försäljning, eftersom materialet fungerar som ett skyltfönster. Hur ska allmänheten annars få veta vad som finns på institutionen?

  • bild: en stor bild som kan ligga över delar av hela uppslaget (sidan 4-5) så att broschyren blir maffig när man slår upp den
Längst ner

"Wikipedia är en viktig partner för de stora museerna" (Jan Olov Westerberg, Överintendent, Naturhistoriska riksmuseet)

  • mindre text

Sida 5

Gör så här

Scannade versioner av ett fritt verk kan läggas ut fritt. Scanning ger ingen ny upphovsrätt. Om ett verk inte omfattas av upphovsrätt så är scannade versioner av bilden också fria.

X
Längst ner på sidan
  • längd: 1/2 sida, d.v.s. ca 750 tecken

Osorterad text

  1. vi tycker att man inte ska få ny upphovsrätt på scannade verk
  2. sweat of the brow oftast inte giltigt, framför allt inte grejer som framställs med offentliga medel (och är dessutom inte ett begrepp som finns i svensk lag)
  3. trogen 2d-avbildning av 2d-verk kan inte ge verkshöjd. För att uttrycka det mer omständligt: scanning är knappast kreativt skapande, oavsett hur mycket teknisk skicklighet som krävs, och kommentaren till upphovsrättslagen är mycket tydlig med att verkshöjd kommer av just skapandet av något unikt. [1] Detta är också vad Stockholms tingsrätt kom fram till i mål T 7695-09 (Infab), och efter överklagande nådde Svea hovrätt samma slutsats (mål T 3464-11). EU-domstolen har gått på samma princip i målen C-5/08 (Infopaq) och C-145/10 (Painer).
  4. är man bunden av strikta avtal med fotografer som reprofotograferat konst så finns ju alltid möjligheten att ta nya bilder, eller bjuda in publiken att göra det (med öppna licenser)
  5. enligt kommentaren till upphovsrättslagen ger digitalisering av musik inte ny skyddstid: "enligt gängse uppfattning grundar inte [...] 'digital remastring', när ljud från en analog inspelning förs över i digital form, någon ny rätt eftersom det här är fråga om samma inspelning ehuru i en tekniskt betingad förändrad form."[2] Varför skulle andra regler gälla för andra media?
  6. ett problem är att lagstiftaren gjort en mycket vid definition av fotografisk bild (fotografi utan verkshöjd som skyddas i femtio år efter framställningen). Det räcker i princip att någon form av elektromagnetisk strålning resulterat i en bild,[3] vilket skulle kunna innebära att den som skannat bilder, boksidor och liknande har ensamrätt till filerna i femtio år oavsett originalens upphovsrättsliga status. Motargument mot detta?

Verk eller bild?

Gör så här

Utgå ifrån att alla fotografier är fotografiska bilder. Bedöm därefter enskilda fotografier för att se om några uppfyller lagens krav på "viss individuell särprägel" och "i någon mån unikt" - de räknas i så fall som fotografiskt verk.

X
Längst ner på sidan
  • längd: 1/2 sida, d.v.s. ca 750 tecken

Osorterad text

  • vissa tycker att nästan allt är verk
  • vi tycker att bild är normalfallet, får argumentera för verk
  • Så kallad verkshöjd bygger i svensk lagstiftning på ”individuell andligt skapande verksamhet”. Det spelar alltså ingen roll om upphovspersonen är professionell eller inte, hur god kvalitet objektet håller eller hur mycket tid och pengar som har lagts ner på att framställa det. ”Alstret måste [...] ha en viss individuell särprägel och vara i någon mån unikt”.
  • De senaste åren har uppfattningen att det som kostar pengar också har verkshöjd vunnit ny mark. Så är alltså inte fallet; att verkshöjd kommer av självständigt skapande snarare än nedlagt arbete har slagits fast av Stockholms tingsrätt i mål T 7695-09 (Infab), och efter överklagande även av Svea hovrätt (mål T 3464-11). EU-domstolen har använt samma princip i målen C-5/08 (Infopaq) och C-145/10 (Painer).
  • Det kan förstås vara svårt att avgöra hur mycket särprägel något har. En metod är att fundera över om alstret rimligen hade sett annorlunda ut om någon annan skapat det, eller om olika upphovspersoner skulle kommit fram till ungefär samma resultat. För fotografier exkluderar kommentaren till upphovsrättslagen ”vanliga amatörfotografier”, och om ett foto tagits för att visa hur någon eller något ser ut är det knappast fråga om andligt skapande, oavsett hur goda tekniska kvaliteter bilden har. Kort sagt bör man inte utgå från att allt är verk tills motsatsen bevisats – det är istället verkshöjden som måste kunna styrkas.
Källa: Över minnesmuren, fjärde upplagan, Stefan Högberg, Regionarkivet

Sida 6

Att göra rätt

Gör så här

Börja enkelt och snabbt genom att publicera verk som definitivt är fria eller som ni äger upphovsrätten till, och som redan finns i digitalt skick. Utvärdera, och glöm inte att fråga allmänheten vad de vill ha för material nästa gång.

  • textruta med symbol
Ingen gör det perfekt från början

De flesta kulturminnesinstitutioner funderar på att digitalisera sina samlingar, men vill se till så att man inte gör några misstag. Man vill lära sig upphovsrättslagen ordentligt genom att ta in jurister och organisationer för upphovsrättsinnehavare, så att man sedan ska kunna agera utan att klandras eller bli betalningsskyldig i efterhand.

Vi är inte motståndare till jurister och upphovsrättslagen - tvärtom är många av oss mycket intresserade av upphovsrätt. Men vi tror också att man kan behöva testa ibland också. De organisationer som har testat att publicera kulturarvet fritt tillgängligt på nätet, till exempel Riksantikvarieämbetet och Nordiska museet, vet mer än de som bara "utrett".

Här är tre tips för att komma igång:

  1. Börja enkelt, men gör det nu. Ni måste inte digitalisera allt på en gång, utan det viktiga är att ni prövar och får erfarenhet.
  2. Välj material som ni äger rättigheterna till eller som är för gammalt för att omfattas av upphovsrätten - gärna sådant som redan finns i digital form
  3. Få igång ett samtal med dem som använder materialet för att få reda på vad de vill ha i nästa omgång. Då minskar risken för att ni lägger ut material som förblir oanvänt.
Längst ner

"Vi vill att så många som möjligt ska kunna använda våra bilder. Därför lägger vi ut dem på Wikimedia Commons." (Magnus Hagberg, Överintendent, Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet)

  • mindre text

Osorterad text

  1. vi vill alla göra rätt, men om man väntar på att det ska bli perfekt så kommer man ingenstans
  2. testa och utvärdera
  3. svar på flera konkreta frågor finns längst bak, samt på [webbplatsen]
  4. föräldralösa verk
  • "gör så här": Gör efterforskningar efter rättighetsinnehavaren enligt god praxis. Om forskningarna inte leder någonvart, publicera då bilden med en förklarande text, till exempel: "Trots efterforskningar har rättighetsinnehavaren inte kunnat hittas. Om du äger rättigheterna, kontakta gärna oss."
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)


  1. RAÄ har gjort det sen 2000 och har bara fått glada tillrop
  2. ersättning inte annorlunda än när man ger ersättning i förväg
    1. Stämmer verkligen detta? Finns ju mycket märkliga rättsfall i fildelningssammanhang. Finns öht några rättsfall där gammalt, föräldralöst material prövats.
    2. Tror inte det finns rättsfall kring föräldralösa verk, i alla fall inte i Sverige... Troligen beror det mycket på omständigheterna; har man försökt göra rätt för sig och dokumenterat detta, skrivit en portaltext om saken och varit beredd på att rätta och betala användaravgift i efterhand, så ska det väldigt mycket till för att man ska åka på skadestånd (men det går ju liksom inte att ge några garantier...).
    3. Vissa upphovsrättsorganisationer lägger på straffavgift när man betalar i efterhand. Har man försökt göra rätt för sig enligt ovan bör utgångsläget vara att man inte ska betala straffavgift.

Tidsaspekten

Gör så här

Lägg korta pass där ni arbetar med kulturarvet på internet. Låt digital tillgänglighet bli en del av arbetsgången.

  • textruta med symbol
Det effektiva internet

Är det slöseri med tid att lägga ut material på internet? Tvärtom! Det går att spara mycket tid, av tre stora skäl:

  1. ni behöver lägga mindre tid på att plocka fram samma material flera gånger. När det väl är publicerat kan ni ägna er åt viktigare saker
  2. materialet får mycket större spridning när besökarna inte måste ta sig till er byggnad. Det gör det enklare för personer som bor långt borta att ta del av era samlingar
  3. fler personer kan delta i arbetet att lägga till rätt information om materialet. Inte ens era experter kan allting, och det är mycket praktiskt att ta hjälp från allmänheten

Gör hellre små regelbundna insatser än mastodontprojekt. Några minuter eller timmar här och där under arbetsveckorna gör det enklare för allmänheten att skapa en relation till er, vilket ger fler återkommande besök - och större välvilja att hjälpa er spara tid.

Längst ner (TOM)
  1. tar inte det här tid från andra saker som ABM-sektorn ska ägna sig åt?
    1. stor effekt
    2. tar inte så mycket tid
    3. ligger inom uppdraget att sprida kunskap

Sida 7

Olika syn på frågorna i olika delar av organisationer

Gör så här
X
Längst ner på sidan
  • "gör så här": låt de nyfikna testa, ingen ska vara tvungen att engagera sig, alla måste inte hänga på det här tåget, men det kan ha varit roligt att testa
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. Personer nära verksamheten och allmänheten mer positiva till tillgänglighet
  2. Chefer och politiker är närmare lobbyorganisationer respektive jurister som varnar för risker med att göra materialet fritt
  3. Resultatet i regel kortare tester och inga riktiga satsningar
  4. Vem får jobb var i organisationer? Visionärer, byråkrater, "do:ers"
  5. Avdelningar som Nordiska museets avdelning för digital närvaro
  6. Bromsklossar: "mycket snack och lite verkstad", rädsla för vad som kan hända
  7. Tydliga syften, förebilder, morötter och vinster kan vara bra verktyg här
  8. Wikipedian in residence

Tekniska frågor

Gör så här
X
Högupplöst eller lågupplöst?
Metadata
Vattenmärken
Längst ner på sidan
  1. vattenmärken
  2. metadata


  • "gör så här": publicera material på nätet i så hög upplösning det går. Lägre upplösning används enbart i undantagsfall.
  • bra exempel
  • fördjupning (problem, relevanta lagtexter, resonemang, etc)

Osorterad text

  1. rättighetmässigt är det ointressant
  2. utvecklingen går mot högre upplösning, det är ett lite föråldrat begrepp
    1. DPI
    2. pixelbredd
  3. rädsla för att andra ska få intäkter på ens material, det rör sig om rätt små summor
  4. frivilligt men inte rekommenderat
  5. bra förebilder: Regionarkivet
  6. kontrollbehov: tror inte att allmänheten kan använda bilden på rätt sätt (etik)
  7. Metadata som producerats och produceras har inte verkshöjd och är att betrakta som fri.
    1. Nja, viss metadata lär oavsett verkshöjd falla under katalogskyddet (URL § 49)... Men ABM-institutioner bör oavsett detta släppa all metadata fri genom till exempel CC0.
  8. Databasen/katalogen bör märkas upp med en öppen licens, t ex CC0
  9. Högupplöst metadata = mycket detaljer
  10. Med alllmänhetens hjälp kan man få mer metadata
  11. Det finns program som lägger till standardiserad eller unik information i bilders metadata. GIMP och Photoshop fungerar för enskilda bilder. Annars makro.
  12. alla versioner sparas, visa två bilder
  13. vi gillar metadata

Sista sidan

  • längd: 1 sida

Vad får vi göra?

Den här tabellen är en enkel guide för vad ni får och inte får göra.

Materialet har inte verkshöjd.   (Upphovsrätten är inte tillämplig.)
Upphovsmannen avled för mer än 70 år sedan.   (Materialet är fritt från upphovsrätt d.v.s. i public domain)
Det har gått mer än 70 år sedan ett anonymt verk publicerades för första gången.  
Materialet tillkom före 1850.  
Upphovsmannen skapade materialet i egenskap av anställd inom den organisation som funderar på att publicera materialet.   (så länge verket används inom arbetsgivarens vanliga verksamhet [som inte får ha ändrats sedan den tid då verket skapades], användningen inte kan anses vara kränkande och upphovspersonens namn anges)
Materialet är en allmän handling vid den aktuella institutionen.   (ger endast allmänheten rätt att få kopior av verket så länge offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) inte innehåller hinder för detta, och påverkar alltså ej rätten att publicera verket)
Användningen av materialet kan vara kränkande för upphovsmannen.  
Det finns ett skriftligt avtal där de ekonomiska rättigheterna överlåtits till organisationen som funderar på att publicera materialet.  
Någon annan än upphovsmannen har de ekonomiska rättigheterna genom avtal, beställarregel eller liknande. rättighetsinnehavaren avgör
Rättighetsinnehavaren har givit sitt tillstånd att publicera.  
Bilder där rättighetsinnehavaren har gått med på att licensiera bilden under en fri licens  
Bilder av hus och offentliga miljöer   (om bilden är tagen i Sverige eller Finland. Olika regler gäller för olika länder)
Bilder av statyer och annan offentlig konst   (om bilden är tagen i Sverige.
  (om bilden är tagen i Finland och konstverket är det huvudsakliga motivet, inte är gammalt och inte ingår i arkitekturen)
Bilder på personer   (i vissa fall behövs också personens tillstånd)
Bilder på föremål som är skyddade av upphovsrätten  
Bilder från svenska myndigheter   (om inget annat anges)

Källor:

Läs mer på [webbplatsen]

QR-kod till [webbplatsen]

Förslag på bilder

Se även

  1. ↑ Sidan 35 i Olsson, Henry. Upphovsrättslagstiftningen. En kommentar. 3. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2009. ISBN 978-91-39-01492-8.
  2. ↑ Sidan 328 i Olsson, Henry. Upphovsrättslagstiftningen. En kommentar. 3. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2009. ISBN 978-91-39-01492-8.
  3. ↑ Sidan 377-378 i Olsson, Henry. Upphovsrättslagstiftningen. En kommentar. 3. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2009. ISBN 978-91-39-01492-8.
Hämtad från ”https://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Projekt:GLAM-vitbok/broschyr&oldid=11429”