Projekt:EU-ansökan för HOT 2015/Ansökan till MSB
Ansökan |
Organisation: MSB |
Sista ansökningsdatum: 2015-04-01 |
Max bidrag: 150 000:- som projektledare + 50 000 per partner |
Bedömd chans: 20% |
Väntevärde: 30 000 |
Värde för WMSE (1-5): 4 |
Beslutsdatum: 2015-04-20 |
Uppföljning inför inskick: |
Titel
Användargenererad kartdata vid katastrofinsatser
Datum
- Projektstart: 2015-08-01
- Projektslut: 2016-07-31
Projektmål
- Vilka är målen för forskningssatsningen? (Max antal tecken 2000.)
Syftet med detta projekt är att öka möjligheten för allmänhet och organisationer att effektivt bidra med kartmaterial vid humanitärt biståndsarbete, med ett speciellt fokus på kriser och katastrofer. För detta behövs en vetenskaplig undersökning av både gemenskap, teknik och metoder. Trots den snabbt ökade användningen av användargenererat kartdata i humanitära missioner är den vetenskapliga publiceringen runt detta väldigt begränsat. Värdet av insatserna och koordineringen behöver undersökas mer noggrant samt experimentellt se vad som kan utvecklas ytterligare. Forskningsfrågor kommer att behöva avgränsas under arbetet med ansökningen till Europe as a Global Actor i Horizon 2020, men skulle bl.a. kunna innefatta följande:
- Utreda vilka behov olika aktörer i samhället har gällande kartmaterial. Internationella såväl som lokala organisationer/beslutsfattare. D.v.s. vid förebyggande arbete, vad bör volontärer/samarbetsorganisationer prioritera och i vilken ordning?
- Undersöka hur fler volontärer och organisationer (enskilda personer, GIS-studenter, invandrarföreningar, företag) kan engageras i skapandet av bättre kartor över jordens fattigaste länder. Vad efterfrågar de? Vilka rutiner behöver sättas upp runt detta?
- Undersöka användarvänligheten hos OpenStreetMap för denna typ av uppgifter. Vilka problem finns? Hur kan de lösas?
- Undersöka kvalitén på den data som finns i kartorna. Går det att automatiskt undersöka detta? Är kvalitén tillräckligt hög för hjälparbetarnas behov?
- Undersöka vilket material organisationer på plats bör bidra med för att säkerställa hög kvalitet på bidragen från volontärerna (ex. bilder på vanliga byggnader m.m. så att de blir lättare att identifiera från satellitbilderna).
- Undersöka hur nya möjligheter för bildinhämtning (drönare samt bilder på gatunivå) kan användas vid kartering av ett högprioriterat område.
- Undersöka hur bilder på gatunivå (genom Mapillary) kan användas för att mentalt förbereda insatspersonal inför en mission. Har möjligheten att se området och processa katastrofen innan de landar en positiv effekt på deras mentala hälsa?
Under projektet har vi som mål att knyta 6-9 deltagande institutioner från minst 4 länder till projektet.
Förväntad effekt (av projektets resultat)
- Vilken effekt vill ni uppnå i samhället med det projekt som ni föreslår för Horisont 2020? (Max antal tecken 2000.)
Europeiska Unionen är en oerhört aktiv aktör inom humanitärt biståndsarbete med missioner i mängder av länder. Ett detaljerat kartunderlag är centralt för att team som deltar i internationella insatser av olika slag skall kunna genomföra sitt arbete snabbt och säkert. Hastighet kan i många fall rädda liv och avgöra om en mission blir framgångsrik. I många av de fattigaste länderna saknas dock ofta uppdaterat kartmaterial vilket gör det svårt att göra tillförlitliga bedömningar samt skapar praktiska problem på plats. Genom den användargenererade världskartan OpenStreetMap finns dock möjligheten att använda crowdsourcing för att åtgärda detta problem. Ett initiativ kallat Humanitarian OpenStreetMap Team (HOT) fokuserar på att skapa kartor för platser som råkat ut för någon form av katastrof och där kartdata saknas för de som arbetar på platsen. Data från projektet kan sedan användas för att utveckla scenarios för hur olika katastrofer bör hanteras. För detta kan ex. den fritt licensierade InaSAFE (http://inasafe.org/en/) användas. Kartor från HOT har redan framgångsrikt används under flera stora katastrofer. HOT är dock ännu ett ungt projekt och kvalificerade undersökningar för att både utvärdera tidigare insatser såväl som för att förbättra kommande saknas. Detta är dock oerhört viktigt för en fortsatt positiv utveckling.
Genom den tillämpade forskning som bedrivs inom ramen för projektet kommer det att undersökas hur volontärer och organisationer bättre kan bidra med de grundkartor som behövs i internationella biståndssammanhang samt för lokala beslutsfattare. En bättre förståelse för vilka behov hjälporganisationerna har och hur dessa kan uppfyllas kommer att nås. Flaskhalsar identifierats och kan lösas för att arbetet med karteringen skall gå ännu snabbare och med högre kvalité. Genom praktiska experiment kommer projektgruppen att undersöka hur antalet volontärer och samarbetsorganisationer kan ökas internationellt och på plats i utvecklingsländerna och värdet maximeras.
Målgrupper
- Hur ska resultaten av forskningen kunna omsättas i praktiken och av vem? Var konkret i beskrivningen av målgrupperna för forskningssatsningens resultat. (Max antal tecken 2000.)
Forskningsresultatet kommer att vara direkt användbart för alla organisationer som verkar i kris- och konfliktområden. Forskningen kommer både att skapa medvetenhet men även bidra till att skapa de strukturer som behövs för att fler skall kunna bidra effektivt. Det gör i förlängningen att materialet är användbart både i planeringsarbetet i början av en insats samt som ett sätt att mentalt förbereda sig för insatsen (främst genom bilderna på gatunivå). Även aktivt på plats under insatsen kan materialet användas för att kunna ta sig till rätt plats, prioritera områden m.m. samt aktivt själv bidra med mer information som andra organisationers insatser kan ha nytta av. Genom crowdsourcing blir konsumenten och producenten densamma. Genom att bidra till en gemensam karta kan dubbelarbete undvikas och resurser sparas. Då forskningsbaserade resultat gällande användbarheten saknas är det svårt att övertyga organisationer och volontärer om värdet av att bidra och okända flaskhalsar kan sätta käppar i hjulen.
Bättre kunskap om hur onlinegemenskaper formeras kan gynna mängder av företag och projekt, inklusive Wikimedias många projekt (såsom Wikipedia). Möjligheten att använda crowdsourcing kan potentiellt hjälpa till att lösa många problem, men det behövs en bättre förståelse hur engagemang för frågan skapas.
Projektsammanfattning (ca 4000 tecken) som ska innehålla:
- Utlysningens namn: Planeringsbidrag Horisont 2020
- Sista ansökningsdatum: 2015-04-01
Kartmaterial behövs för effektiva humanitära insatser och det finns ingen tid för väntan i en katastrofsituation. Mängder av data samlas in under en mission och det bör vara möjligt att enkelt dela detta med andra aktörer för att undvika dubbelarbete och se till att det finns tillgängligt även efteråt − och ju fler som deltar desto bättre. OpenStreetMap är en beprövad plattform för detta.
Med bättre underlag och med utvecklad teknik och metod bör effekterna kunna stärkas och värdet ökas. Kartorna har ett långsiktigt värde och det direkta katastrofarbetet blir därigenom, utan kostnad, även en del av återuppbyggnadsarbetet som en grund för att fatta välgrundade politiska beslut. Stor datorvana hos majoriteten av befolkningen, ett aktivt föreningsliv och ett omfattande biståndsarbete (Sverige är synnerligen starkt på alla dessa områden) gör att stor potential finns och EU kan bli ledande i att accelerera användningen och koordineringen.
Konsortiet består av representanter från näringsliv (SME), civilsamhälle samt akademi. Detta möjliggör att den behovsbaserad forskningen direkt kommer att komma till användning samt tillgång till material som annars vore svårt för forskarna att komma över.
Ideella föreningen Wikimedia Sverige (WMSE) kommer att agera koordinator och genom sitt omfattande nätverk i Sverige och internationellt engagera NGO:er och forskningscentra samt med att utveckla crowdsourcingen. WMSE har drivit flera större projekt och har stor erfarenhet av att skriva projektansökningar, inkl. till EU-medel. På kansliet finns personal med doktorsgrad. WMSE har systerföreningar i nästan alla EU-länder vilka kan delta aktivt eller hjälpa till att identifiera intressanta europeiska partners.
Mapillary AB bidrar med expertis om hur bilder på gatunivå används och kan användas för humanitära insatser (vilket bl.a. gjorts på Haiti). Det finns också möjlighet att analysera bilderna för objekt som gatuskyltar och textinformation samt länka data med andra öppna projekt. Mapillary bidrar med att skapa nya verktyg, rutiner och rekommendationer för att samla in visuell och positionsdata snabbt, och ladda upp de på plats med minimal fördröjning för att få informationen snabbt tillgängligt till vidare användning.
Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet kommer att som akademisk partner säkerställa att de mest kvalificerade forskarna på europeiska universitet engageras i projektet. DSV har genomfört mängder med forskningsprojekt som fokuserar på hur IT kan användas som en del av biståndsarbete. DSV har lett flera stora internationella akademiska projekt inom angränsande områden
Detta stöd skulle möjliggöra för oss att bygga det nätverk som behövs för en ansökan till Europe as a Global Actor år 2016. Projektgruppen beräknas utökas till ca. 6-9 partners. Vi har redan en stabil grundidé och flera nyckelkompetenser från olika delar av samhället vilket säkerställer ett gott resultat. Även om exakt fokus kan komma att variera beroende på utlysningstextens formuleringar kan nätverksbyggandet till stor del börja omgående och en stor del av grundtexten skrivas.
Detta projekt kommer att studera teknikutvecklingen och möjligheterna tekniken har för bättre hantering av kriser. Metod- och teknikutveckling av kartmaterial är centralt för en förbättrade förberedelser, ledning och samverkan mellan aktörer i en krissituation. Kartor är ovärderliga och en djupare förståelse för hur crowdsourcing och samarbete kan förbättra dem är viktigt för ökad säkerhet för individ och allmänhet och en stärkt krisberedskap.
Det material som produceras kommer att göras tillgängligt under fria licenser och vetenskapliga publikationer under Open Access. Resultaten kommer även att sammanställas i format som lämpar sig för organisationernas dagliga arbete.
Initialt sätts en serie kriterier upp för vilka kompetenser som behövs och därefter sprider vi en inbjudan i våra respektive nätverk. Sedan utvärderas intresserade organisationers kvalifikationer. Projektdeltagarna deltar på internationella evenemang för att knyta organisationer till projektet.
Bilagor
- CV för sökande
- Budget
- Koordinator
- Löner: 100 000 kr
- Resor: 50 000 kr
- Projektpart DSV
- Löner: 40 000 kr
- Resor: 10 000 kr
- Projektpart Mapillary
- Löner: 40 000 kr
- Resor: 10 000 kr
- Koordinator
Resorna är dels för att effektivt kunna träffas och samarbeta i Sverige mellan koordinatorn och projektparterna och dels för koordinatorn att skapa och stärka kontakter med europeiska partners. Detta kommer att göras dels i samband med evenemang då flera potentiella partners ändå samlas på samma ställe, men också genom specifika möten.
- Projektbeskrivning (frivillig)
Kommentar om huvudsökande
John Andersson, som kommer att vara huvudansvarig för att koordinera arbetet runt ansökningen, har inte en doktorsexamina. På grund av begränsningar i systemet beslöts dock, i samråd med ansvarig handläggare, att temporärt fylla i en titel samt datum för doktorsexamen. På Wikimedia Sveriges kansli finns dock personal med doktorsexamina men de har mindre vana av att skriva och koordinera arbetet med ansökningar.