Offentligkonst.se/FAQ

Vad är Offentligkonst.se?

Offentligkonst.se är ett av Wikimedia Sverige initierat projekt med mål att skapa en öppen databas över den offentliga konsten i Sverige. För att visa upp den konst som finns i den offentliga rummet har föreningen under flera år samlat in information från bland annat kommuner i Sverige om de konstverk som stadigvarande finns på allmän plats utomhus. Den data som samlats in har sedan länkats till bilder på Wikimedia Commons och gjorts tillgänglig för allmänheten via http://offentligkonst.se. Efter Patent- och marknadsdomstolens dom har länkarna till bilderna tagits bort.

Vad innebär den här domen för Wikimedia Sverige?

Det är en stor summa pengar vi nu tvingas lägga ut efter domen. Runt 750 000 kronor. Vi är en liten ideell förening och hade gärna använt de pengarna för att sprida mer fri kunskap och fortsätta utveckla Wikipedia. Vi hoppas på allmänhetens hjälp med att täcka rättegångskostnaderna och för att få till en lagändring och har därför startat en insamlingskampanj. Enklast bidrar du genom att besöka: https://wikimedia.se/donera. Skriv "BUS" i donationskommentaren så går pengarna oavkortat till det arbetet.

Varför skapade Wikimedia Sverige Offentligkonst.se?

Vi älskar konst och är av den fasta övertygelsen att en ökad kunskap om våra gemensamt ägda konstskatter inte minskar marknaden för konst, utan tvärtom bidrar till ökade möjligheter för konstnärer på längre sikt. Vi såg att en sammanställning av den offentligt ägda utomhuskonsten saknades, och att vi kunde göra en insats med att skapa en gratis och fritt tillgänglig utbildningsprodukt, samt visualisera och tillgängliggöra information och bilder som volontärer tagit. Vi förväntade oss inte den reaktion vi fick.

Varför kan inte Wikimedia Sverige bara betala den ersättning som Bildupphovsrätt i Sverige krävde?

För oss är detta en principiellt viktig fråga. Att avbilda det offentliga rummet, inklusive den konst som är placerad där och kunna sprida informationen online är en rättighet som inte bör inskränkas. Det tycker vi alla ska kunna göra, utan att behöva sluta ett juridiskt avtal med Bildupphovsrätt i Sverige innan. Denna rättighet kallas ofta Panoramafrihet. Wikimedia Sverige arbetar folkbildande med internet som verktyg och den nuvarande lagstiftningen begränsar allvarligt vad vi kan göra.

Alla Wikimedias plattformar använder de så kallade Creative Commons-licenserna, som tillåter återanvändning och bearbetning. Detta gör att vi inte heller kan styra hur materialet återanvänds. Den ersättningsmodell som BUS förespråkar är enligt vår bedömning inte kompatibel med de Creative Commons-licenser som Wikimedia använder. Dessa licenser ligger till grund för Wikipedia och våra andra projekt och gör det möjligt att använda den information, och de bilder, du hittar där även i andra sammanhang. Det är därför du ofta ser bilder från Wikimedia i t.ex. tidningar.

Hur påverkar domslutet privatpersoner som delar bilder där offentlig konst syns?

Det har en direkt påverkan på privatpersoner. De flesta i Sverige har en kamera i fickan och många tycker om att ta bilder utomhus på offentliga platser.

Med den här domen blir risken stor att du med en delning online riskerar att göra dig till en brottsling. Hur många du tillgängliggör bilden till spelar ingen roll. Även om Bildupphovsrätt i Sverige, i dagsläget, inte planerar att stämma bryter du mot lagen och öppnar upp för att de eller andra ska stämma dig senare. Den sajt du laddat upp bilden på kan också välja att på egen hand radera ditt foto, eller vidta andra åtgärder, om de saknar ett avtal med Bildupphovsrätt i Sverige. Wikimedia Sverige dömdes därtill inte för att vi tagit egna bilder, utan för att vi på Offentligkonst.se länkat till bilder som andra fotografer tagit.

Sammantaget begränsar den här domen möjligheten för dig att tillgängliggöra och diskutera om offentlig konst online.

Några röster i debatten gällande påverkan på privatpersoner:

”	Slår man fast en princip måste det också tolkas principiellt. Nu brukar inte rättighetshavare gå på privatpersoner som begår intrång i mindre skala, men det är en praktisk fråga – rent teoretiskt skulle de kunna göra det. Vilket gör det alltför långtgående i min mening, och väldigt svårhanterligt”	„
— säger Per Jonas Nordell, professor på Stockholm universitet och kursföreståndare i immaterialrätt och marknadsrätt.

”	[Det spelar] ingen roll om man till exempel har väldigt få följare i sociala kanaler när man delar bilder. – Det räcker att det finns möjlighet för andra att kunna ta del av det, även om man kan visa att man bara har tre följare så duger inte det – om vem som helst kan följa dig blir det tillgängligt.	„
— säger Per Jonas Nordell, professor på Stockholm universitet och kursföreståndare i immaterialrätt och marknadsrätt.

”	Samtidigt gör domen som princip att även privatpersoner kan stämmas av upphovsmän om de delar avbildningar på nätet [hävdar DN]. – Ja, så är det. Men det har aldrig varit vårt mål.	„
— säger Erik Forslund, jurist på BUS.

”	Domen mot Wikimedia kan bli en juridisk trojan.	„
— hävdar Dan Jönsson, skribent på DN.

Gäller inte det här bara stora kommersiella webbplatser?

Nej. Domen gör ingen skillnad på antalet besökare eller om det är ett kommersiellt alternativ. Offentligkonst.se är en liten icke-kommersiell webbplats som fortfarande var under uppbyggnad när Bildupphovsrätt i Sverige stämde oss.

Jag trodde Wikimedia Sverige bara höll på med Wikipedia? Vad har offentlig konst med det att göra?

Föreningens syfte är enligt stadgarna "Föreningen skall verka för att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt". Offentligkonst.se ligger helt i linje med detta, arbetet med webbplatsen syftade till att visualisera, sammanställa och fritt tillgängliggöra information om våra offentliga konstverk. Informationen som samlats in har även tillgängliggjorts på Wikipedia.

Var det inte redan avgjort efter Högsta domstolens (HD) bedömning?

Nej. Tingsrätten ställde två frågor till HD, som besvarade dem förra året. Frågorna var:

Ska begreppet "avbilda" i 24 § upphovsrättslagen förstås så att konstverk som stadigvarande placerats på eller vid allmän plats utomhus, fritt får överföras till allmänheten via internet, utan krav på att tillstånd inhämtats eller ersättning erlagts till upphovsmannen?
Påverkas svaret av om överföringen sker i kommersiellt syfte eller om sådant syfte saknas?

Svaret var: "Högsta domstolen förklarar att bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad till avbildningar, inte ger Wikimedia rätt att från sin databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse." Efter HD:s beslut gick frågan tillbaka till Tingsrätten (och sedan till Patent- och marknadsdomstolen), som avkunnade dom den 6 juli.

Under det senaste året har Wikimedia Sveriges jurister lagt fram argument för att föreningen, trots HD:s beslut, inte skall anses skyldig till upphovsrättsbrott.

Men det är väl okej om konstverket bara syns i bakgrunden av bilden?

Ja, lagen säger att det är okej: “vad gäller konstverk som förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild”. Vad en “oväsentlig del av en bild” innebär i praktiken är förstås notoriskt svårt att avgöra. En restriktiv hållning är nog klokt fram till dess att en lagändring skett, likt den stärkta panoramafrihetslagstiftning som nyligen antogs i exempelvis Belgien och som finns i flera Europeiska länder.

Vad är panoramafrihet?

Panoramafrihet är en inskränkning i upphovsrätten som finns i många länders lagstiftning. Den gör det möjligt att fotografera, filma eller måla/teckna av byggnader eller konstverk som är permanent placerade i det offentliga rummet – och därefter publicera resultatet. Det offentliga rummet får alltså avbildas och diskuteras utan begränsning för var diskussionen förs, vilket vi tror att de flesta tycker är viktigt.

Wikimedia Sverige trodde att panoramafriheten i Sverige inte bara gällde spridning av tryckt material, utan självklart även gällde rätten att dela sina bilder online – men där gjorde domstolen en annan tolkning. Panoramafriheten är därmed kraftigt försvagad. En lagändring (eller förtydligande) som stärker panoramafrihet hoppas vi nu på, så att den offentliga konsten åter får synas online.