Hur öka långsiktig finansiering?

Hur öka långsiktig finansiering?
Underlag för diskussion på styrelsemöte 25 januari 2014 om strategi för generell finansiering. OBS! Detta är inte en beslutad strategi.

Utgångspunkter

Dagens finansiering och uppfattade problem

• Två huvudsakliga källor finns idag: WMF och projektfinansiering
• WMF uppfattas ha väl stor del av den totala finansieringen (integritet, sårbarhet för plötsliga skiften i WMF:s finansieringspolicy)
• Projektfinansieringen känns inte riktigt säker som tillräckligt stor, uthållig och säker källa. Den kan vara tillgänglig stötvis, komma sent i relation till projektens genomförande, kan var dåligt täckande utöver "rena" projektkostnader)
• Arbetet med policypåverkan är svårt att finansiera med WMF-medel och också med medel för projektfinansieringen
• Dagens finansieringssituation ger inte tillräcklig finansiell framförhållning för föreningens önskvärda finansiella åtaganden, med hänsyn till WMF:s sena tidpunkt för åtaganden. Avsaknaden av formella avtal i god tid är besvärande.
• Det har inte varit enkelt att öka projektfinansieringens storlek och dess andelen av totalfinansieringen under 2013.

Projektfinansiering bör förbli väsentlig andel av total finansiering, oavsett större framtida allmänna medel

• Generell finansiering är ett komplement, och inget alternativ, till projektfinansiering
• Projektfinansiering bör bevaras som viktig del av finansieringen av föreningens verksamhet. Förutom att den ökar föreningens finansiella bas, har denna sorts finansiering många förtjänster i sig:
  • underbygger en önskvärd "projektkultur" i föreningen
  • upprätthåller kompetens att arbeta på finansieringsmarknanden
  • upprätthåller kompetens att arbeta mot mål, mot budget och mot omvärldsbedömning
  • kan ge och upprätthålla kontakter med vissa partners (exempelvis statliga myndigheter)
  • minskar finansiell sårbarhet genom att hålla många finansieringskällor öppna
  • ansökningsarbetet gör att föreningen '"hänger med" beträffande kunskap om trender och attityder i "donator"-samhället
• Dagens ansträngningar att få projektfinansieringar förväntas således fortsätta som nu, även om föreningen nu ökar ansträngningarna att få ökat generell finansiering.

Kommersiell finansiering ej aktuell idag

Möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet, eller annan kommersiell verksamhet, såsom en intäktskälla, diskuteras inte här som ett alternativ, endast möjligheter att få donationer. Sådan uppdragsverksamhet har så pass stora konsekvenser på föreningens generella verksamhet, att det faller utanför ramen för pågående diskussion. Det får närmast ses som en nödlösning, en återstående möjlighet, om andra intäktsmöjligheter senare skulle visa sig vara helt otillräckliga.

Sannolikt har vi, eller kan vi i alla fall upparbeta, tjänster som kan saluföras, men det är knepigt att få ordning på en organisation som har en stor affärsdel som komplement till den huvudsakliga ideella verkamhetsidén.

Detta utesluter inte att föreningen åtar sig uppdrag mot betalning, normalt på någon slags kostnadstäckningsbasis, åt partners., eller potentiella partners, för att genomföra verksamhet som ligger i föreningens direkta intresse, Det kan ses som en variant av projektfinansiering, att vi är drivande som projektgenomförande i ett joint venture-projekt med en part, som inte deltar i genomförandet annat än som finansiär. Det tidigare diskuterade samarbetet med Svenska Institutet med flera hade denna karaktär.

:Anders har kommenterat att detta alternativ har avfärdats väl lättvindigt.

Kostnad/intäktsanalys

Liksom beträffande projektfinansieringsverksamheten måste, beträffande ansträngningarna att öka den generella finansieringen, hela tiden prövas om chansen till möjliga intäkter i de olika alternativen står i rimlig proportion till förväntade arbetsinsatser. På detta område är det dock notoriskt svårt att göra bedömningar, och föreningen har ingen erfarenhet. Det är heller inte lätt att dra slutsatser av andra föreningars erfarenhet.

Denna kommentar blir därför mest ett observandum.

Önskad finansiell bild

• Bra storlek av årliga intäkter (minst x miljoner kronor)
• Spridning av intäktskällor så att det går tämligen lätt att överbrygga bortfall av enstaka donator(er)/enstaka annan källa, även om detta sker med kort varsel
• Tillräckligt stor andel ( y %) av finansieringen sker utan restriktioner för användande, så att föreningen fritt kan bedriva opinionspåverkande arbete
• tillräcklig trygghet om framtida finansiering för att kunna rationellt planera verksamhet framåt i tiden, särskilt att kunna göra formella och moraliska åtaganden beträffande anställning av personal (samt andra möjliga finansiella åtaganden som hyreskontrakt)
• varje intäktskälla medför rimliga omkostnader för intäkternas förvärvande, så att inte föreningens verksamhet i alltför stor grad består av intäktsintjänande verksamhet
• en viss andel av intäkterna realistiskt trygga över (tre?) års sikt, för att realistiskt kunna planera en uthållig verksamhet på en viss miniminivå (under någon slags värsta möjliga perspektiv)

Alternativa generella finansieringsvägar

Av sårbarhetsskäl får ingen enskild donator dominera. En enskild donator bör ej överskrida 40 (?) % av intäkterna. Vid dominans ökar risken att förlora integritet och svängningar i årliga intäkter.

• Alternativa intäktskällor:
  • WMF
  • Andra privata donatorer
  • Staten
  • Medlemsavgifter
  • Uppdragsverksamhet i partnerskap (för att finansiera gemensamma projekt)
  • Uppdragsverksamhet eller annan kommersiell verksamhet för att ge intäkter för annan verksamhet (diskuteras inte fortsättningsvis i detta dokument)
  • Bred insamling av medel från sympatisörer (crowdfunding)

John och Anders har på diskussionssidan framfört synpunker om långsiktiga projektfinansierongsverksamheten (kanske kallade program), bland annat stora EU-finansieringar.

WMF

• Betraktas i detta dokument som en given finansiär
• Fördel: Finns alltid med som trogen finansiär, så länge vi sköter oss i att bedriva wikimediastöttande verksamhet, har ordentlig planering och rapporterar ordentligt
• Nackdel: Begränsning av vad medel kan användas till enligt amerikanska lagar (politisk påverkan; obs! ej helt klarlagt vari begränsningarna består)
• Nackdel: I dagsläget kommer avtal om bidrag mycket sent. Osäkert om detta långsiktigt går att ändra

Enskilda donatorer

Närmast till hands ligger kanske fonder, som nyligen upprättats/upprättas av svenska miljardärer/halvmiljardärer inom IT-sektorn.

• Man kan ha tur. Någon enskild person kan tända på Wikipedia-konceptet eller på den vidare tanken om fri kunskap.
• Vägen till en möjlig finansiering går sannolikt via några projektfinansieringar, där fonden/personen får anledning att känna förtroende för föreningen
• Slutsats: hålla vägen öppen genom uppmärksamhet inom projektfinansieringsverksamheten
• Slutsats: inget att lita på i nuläget

Staten

Långsiktig finansiering tänkbar i första hand via Folkbildningsrådet. (Mer tillfälligt stöd möjligen tänkbart som ett encyklopedistöd, om detta skulle bli aktuellt för NE en gång till.)

• Förutsätter att WMSE har en tydlig folkbildningsprofil à la nuvarande organisationer som får stöd
• Förutsätter eventuellt en justering i nuvarande regelsystem
• Förutsätter eventuellt att WMSE delar upp sig, så att en del av föreningen är en tydligare folkbildningsorganisation
• Slutsats: Intressant möjlighet, bör fortsatt undersökas, kanske i första rummet genom samtal med Folkbildningsrådet och/eller i samarbetsprojekt med detta. Men det tar även i bästa fall några år att kunna komma in som förmånstagare.

Medlemsavgifter

• Begränsad intäktskälla. 500 medlemmar x 200 kr/medlen ger 100.000 kronor.

Uppdragsverksamhet i partnerskap

Som intäktskälla likställd med projektfinansiering i detta sammanhang. I princip samma fördelar och nackdelar som vanlig projektfinansiering efter ansökan i avseende på långsiktig planeringstrygghet.

Många smådonatorer

Ett exempel på upplägg är att få enskilda att genom autogiro ge 50-100 kronor per månad. Säg 900:- i snitt per år x 1.000 personer ger 900.000 kronor per år.

• Det kan förväntas finns en stor grupp som rent allmänt kan vilja stödja Wikipedia, men som vare sig vill blir skribenter eller vill bli medlemmar.
• Målsättning kan vara att propagera inom utvalda grupper, som (ja, vilka kan tänkas? medelåders, yrkesgrupper, .....)
• Viktigt hitta metodik, som undviker öppen konkurrens med insamlingskampanjerna för WMF, som riktar sig mot den breda allmänheten. Detta utesluter sannolikt (?) att använda banners på wp.

• För att minska kostnaden för fundraising mot breda grupper, men också för att verksamheterna organiskt hör samman, läggs den samman med kommunikationsfunktionen. En kommunikationsstrategi är vettig att utarbeta snart hur som helst. Vi kan omedelbart starta med en utökatd kommunikationsambition och i det arbetet integrera en kontinuerlig insamlingsverksamhet.

Tentativa slutsatser

• Inte släppa på projektfinansiering genom ansökningar, och joint ventures med finansiernade partner, som viktig finansiering, det är på den fronten som är duktiga idag
• Som första, och omedelbar, källa till långsiktiga icke projekt-pengar satsa på crowdfunding
• Samtidigt upprätta kontakter och bevaka möjlighet till statligt stöd via Folkbildningsrådet
• Samtidigt ha vaksamhet för möjligheter till enstaka enskilda donatorer, som skulle kunna tänka sig bli skyddsänglar.

• Det går att utveckla en metodik som gör att vi inte konkurrerar med WMF:s insamlingskampanjer, och det finns möjlighet att övertyga WMF om det.

• insamlingsverksamhet kräver administrativ kraft! Detta arbete kopplas ihop med information/kommunikation och arbetet för dessa områdena synkroniseras

• arbetet med crowdfunding kan också kopplas med medlemsvärvning, men man kan räkna med att gruppen som vill vara medlemmar är mycket mindre än den som kan donera. Trots allt är ju WMSE en idéburen organisation med opinionsbildande syfte, som innebär krav på ställningstagande som blir tydligare efter hand som WMSE blir mer synlig som opinionspåverkare

• crowdfunding ställer krav på tydliga, begripligt formulerade enkla budskap om varför en enskild ska bidra. Detta bör vi hur som helst arbeta ut med det snaraste, inklusive "pitchar" och "elevator speeches"

• saker att närmare fundera över:
  • vilka grupper kan tänkas löpande ge bidrag till WMSE? Typ: morföräldrar som tänker på PISA och barnbarnens skolgång. Typ: yrkesgrupper som har nytta av wp.
  • hur ska vår framtida kommunikationsverksamhet se ut? En uppgift för alla? Någon speciellt ansvarig?
  • hur kan insamlingsverksamhet synkroniseras med en kommunikationsfunktion? Och med medlemsvärvning? Är det inte mycket samma material/budskap som ska användas?

Viktiga första diskussionsfrågor

• Är det realistiskt att gå in på crowdfundinglinjen för en organisation som WMSE?
• Finns det hur som helst alternativ? (bortsett att såsom nu ha en basfinansiering från WMF och samtidigt satsa hårt på projektfinsiering på förhållandevis korta projekt: ett halvt år, ett år, maximalt realistiskt två år)?